Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jack White

Annons

Som vanligt när Jack White är inblandad är hantverket oklanderligt. Det är bara detaljer, men det är som bekant där djävulen bor och ju mer djävul desto bättre rock. Ljudet i en bastrumma, ett överstyrt elpiano, attacken i hans röst. Var för sig rymmer de mer attityd än ... merparten av låtarna på den här skivan.

Inledande ”Missing pieces” är i och för sig riktigt bra, singeln ”Sixteen saltines” är ännu bättre och albumets tredje spår, ”Freedom att 21”, är fullt i klass med White Stripes bästa låtar. Men sedan verkar Jack Whites inspiration ha tagit slut. Återstående tio spår blir en lång väntan på någonting som rinner ut i en Herrans massa såsig blues.

Mer läsning

Annons