Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Metallsvenskan: Saxon avslutade med flagga i topp

Annons

Det råder inga som helst tvivel vilket band som gäller under Metallsvenskans första dag. Det är ett imponerande tryck vid stora scenen redan en femton minuter innan Saxon brakar in. I ett pulserande rött sken äntrar de scenen och därifrån kör de på i ett fenomenalt tempo. Och trots att setet och mellansnacket doftar en del rutin samt att vissa låtar snubblar på sig själva så levererar Saxon en rejäl näve flinvänlig metal. Att ens tänka på låttiteln ”Motorcycle Man” får en annan att dra på smilbanden i varje fall. Och det känns som att det är just det som är mening.

Biff Byford verkar vara en härlig snubbe. Han har karisma, humor och en jädra pipa dessutom. Och kanske är det därför som hela publiken dyrkar honom likt en gud. En självklar frontman som under kvällen hoppar mellan rutinmässigt tjafs och fenomenalt mellansnack. Det senare får vi se bevis på när en gitarr uppenbarligen börjar strula mitt i låten och Biff går över i att utmana publiken i att hålla en ton. Fruktansvärt snygg räddning. Att han, tillsammans med bandet, presenterar ett oerhört tajt set är ju inte heller värt att klaga på.

Från början till slut så visar britterna prov på gladlynt hårdrock som värmer med en nostalgisk glöd. Låtar som ”Battalions of Steel” och ”Heavy Metal Thunder” har jag personligen svårt att ta på allvar men jag tror aldrig det varit meningen heller. Saxon verkar vara ett sådant gäng som vill att man ska ha klassiskt skoj i deras sällskap och inte överanalysera något. Det mest skinande beviset på detta kommer i AC/DC – kalaset ”I've Got to Rock (to Stay Alive)”. Kvällens klart starkaste kort.

Kvällens svaga partier kommer i mångt och mycket mot slutet av konserten. Låtarna vill liksom aldrig ta slut utan det mjölkas ur allt till förbannelse och man hinner nästan tröttna på låten i sig. Konsertens extranummer lider tråkigt nog av det här (i synnerhet ”Crusader”) och bandets avslutande klassiker ”Princess of the Night” känns faktiskt rätt så blek i jämförelse med mycket annat under kvällen.

Trots det så går Saxon ut med flaggan i topp. Och jag kan nog ha fått en liten mancrush på Biff.

Mer läsning

Annons