Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mikael Wiehe

Annons

ROCK. Ett halvår kvar till valet och Alliansen ser ut att gå mot storförlust. Mikael Wiehe måste njuta nu och han tar fram storsläggan redan på öppningsspåret "Den brända jorden". Segern är nära och trots att "de" skövlat hela folkhemmet ska "vi" snart jublande dansa gatan fram. Plakaten är i luften, slagorden forsar ur strupen och kampen fortsätter.

Jag förstår att Mikael Wiehe vill skörda frukterna nu när segern är så nära, men särskilt stringent är det inte. I intervjuer har han berättat att låtarna medvetet är enkla för att kunna spelas från lastbilsflak, underförstått på politiska möten. Men de är lite för enkla. Några folkmusikspår känns inte helt klockrena.

Textmässigt är det också rätt platt. "De" har förstört landet, "vi" ska rädda det. Det hör väl till sakens natur i en värld när åsikter ska formuleras på 140 tecken på Twitter. Nyanserna uteblir. Om man undantar den intressanta idén att fylla ett flygplan med Sveriges "tärande elit" (i låten med samma namn) till Guantanamobasen - "så är vi av med dem"...

Nu räddas skivan något av den fina Tom Waits-tolkningen "Vårt kvarter" och den tyvärr så aktuella "Bara en hemlös".

Mer läsning

Annons