Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pojke eller flicka?

Varför är det så viktigt att kunna se vilket kön ett barn tillhör? Måste killkläder vara blå medan tjejer har rosa? Det är frågor som belyses i konstnären Heidi Lunabbas fotoutställning ”Tvillingar” som öppnar i Örebro på torsdag.

Annons
Utan facit. Barnen har fått klä ut sig och möta sin ”tvilling”. Barnens verkliga kön avslöjas dock inte.

Heidi Lunabba som är utbildad vid Bildkonstakademien i Helsingfors arbetar med installationer, fotografi och konstprojekt för att undersöka frågeställningar om identitet och kön.

Hennes fotoprojekt ”Tvillingar” föddes ur diskussioner med filosofie doktor Annamari Vänskä som analyserat modetidningars och katalogers bilder på barnmode.

Identitetsskapande

I dessa tidningar och kataloger poserar barnen som ”miniatyrvuxna”, strikt kodade till ett visst kön. Kläder, färger, gester och poser är tydligt uppdelade mellan pojkar och flickor – även långt ner i åldrarna.

– Kön är en stark identitetsskapande faktor i vår kultur. Det går inte att bortse i från. Men om man delar in alla i två kategorier, att man bara kan tillhöra antingen det ena eller andra, så begränsar man barnen i deras utveckling, menar Heidi Lunabba.

Stereotypa förväntningar på hur en flicka eller pojke ska bete eller klä sig dyker upp redan i tidig ålder. Man köper ju en rosa sparkdräkt till sin nyfödda dotter och blå om det blev en pojke. Eller?

– Visst är könsidentiteten viktig. Men det är bara en del av din identitet. Jag vill väcka ett antal frågor med min utställning som jag hoppas leder till en diskussion, både bland föräldrar, andra vuxna och barn.

Tillsammans med olika barn har Heidi Lunabba undersökt hur man kan bygga upp ett ”kön” med hjälp av kläder, kroppsliga gester, frisyrer, smink, blickar och poser. I olika rollspel fick barnen klä ut sig till sin ”tvilling” och under lek byggt upp egna föreställningar om vad det innebär att vara flicka och pojke.

Barnens olika karaktärer fotograferades. Sedan bearbetade Heidi Lunabba bilderna digitalt och klippte in barnen så att de så att säga möter sin egen ”tvilling” i de olika miljöerna.

Vad tyckte barnen om att vara med i projektet?

– De tyckte att det var roligt att leka och klä ut sig. De flesta som anmälde sig till projektet kommer från ganska medvetna familjer, tror jag, där sådana här frågor diskuteras. De fick själva ta med sig kläder och saker som de definierade som flickigt och pojkigt.

Finns barnens tankar och funderingar med på något sätt i utställningen?

– Nej, inte i textform. Men jag hoppas att de syns i bilderna. Annamari Vänskä har skrivit en inledande text om den teoretiska bakgrunden till utställningen. Men annars är tanken att bilderna ska stå för sig själva.

Vad vill du säga med utställningen?

– Ju fler valmöjligheter man ger barn desto större chans har de att utvecklas till att bli självständiga varelser, med självförtroende att fatta egna beslut och förhoppningsvis hitta sin identitet, säger Heidi Lunabba.

Vem är vad? Vem är flicka och vem är pojke på bilden? Varför är det viktigt att veta? Eller spelar det egentligen någon roll?Bild: Heidi Lunabba

Utställningen Tvillingar

Visas på Kulturhuset i Örebro, 8–30 mars.

Mer läsning

Annons