Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Räkna med mer Simpsons i framtiden

Annons

Nyligen blev det klart att tv-historiens längsta serier förlängs med ytterligare två säsonger, 2016–2017. Den gula familjen i Springfield kommer därmed ha underhållit tv-publiken i smått otroliga 625 avsnitt.

”The Simpsons” av Matt Groening startade som pausunderhållning i ”The Tracey Ullman Show” 1987 (enligt uppgift visades kortfilmerna för studiopubliken för att Ullman skulle hinna byta om mellan sina sketcher). Groening hämtade karaktärernas namn från sin egen familj. Han bytte bara ut sitt eget – mot Bart.

Den tecknade familjen med sina skruvade karaktärer Homer, Marge, Bart, Lisa och Maggie blev snabbt allt populärare och 1989 fick de en egen serie med halvtimmeslånga avsnitt på tv-kanalen Fox.

Genom åren har den vunnit otaliga priser – bland annat hela 31 Emmystatyetter – och berömts för sina vassa blinkningar och dagsaktuella kommentarer till samtiden. Det har även skrivits flera böcker som analyserat den ur olika synvinklar. ”The psychology of the Simpsons” hävdar till exempel att familjen kan hjälpa oss till en djupare förståelse av människosinnet. Och ”The Gospel according to the Simpsons” behandlar den andliga dimensionen och de moraliska dilemman som Simpsons hamnar i.

Just nu läser jag Simon Singhs bok ”Räkna med Simpsons” som kom på svenska förra året. Han lyfter fram att serien vimlar av siffror och referenser till matematikens förlovade värld. Flera av manusförfattarna bakom serien har universitetsexamina i matematik och fysik från Harvard, Princeton och Berkeley. Och så fort man vet det börjar man se episoderna i ett helt nytt ljus.

Redan i det första avsnittet som sändes, ”Bart the genius” (Geniet Bart) där det obotlige busfröet Bart fuskar sig till ett IQ på 216 på skolans intelligenstest, har författarna smugit in såväl Einsteins relativitetsteori som ett komplicerat skämt som bygger på en differentialkalkyl.

Man kan kalla sådana detaljer för studentikosa upptåg som mest fungerar som interna skämt. De flesta av de matematiska referenserna och formlerna går ju rakt över huvudet på flertalet av tv-tittarna. Eller också är det just sådana saker som ger tyngd och substans. Jag tror att jag alltid har anat att det funnits något mer bortom alla till synes enkla dratta-på-ändan-skämt. Och nu har jag fått förklaringen svart på vitt.

Räkna med mer Simpsons i framtiden.

Simon Singh, vetenskapsjournalist och författare till boken

Mer läsning

Annons