Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tänk inte så mycket – skriv för att det är kul

Per ”PeKå” Englund har gjort succé med sin första roman, ”Född på en söndag”. I sommar är han gästkrönikör i NA.

Annons

Kultur.

Det har alltid känts så stort att det inte riktigt varit något för mig.

Nu när det slumpat sig så att jag blivit en del av kulturen inser jag att levt med den i alla år.

Det krävdes lite kul och en gnutta tur för att jag skulle förstå det.

Var tredje svensk drömmer om att skriva en bok.

Det var inte min dröm. Eller också var det en dröm jag inte vågade drömma.

Strunt samma. Det blev en bok, ”Född på en söndag”, i alla fall och jag har en del tips.

1. Tänk inte så mycket.

Jag tänkte så här:

A.Jag vill inte skriva en bok.

B.Det är tur att jag inte vill skriva en bok för bara ett av 3000 manus blir antaget.

C.Det är ändå nästan ingen som blir utgiven som kan leva på det.

Med samma logik hade jag resonerat så här innan jag blev till:

A.Jag vill inte simma.

B.Det är tur att jag inte vill simma för det är bara en av 500 miljoner som kommer fram.

C.Det är ändå nästan ingen som kommer fram till målet (som ju bara funkar 24 timmar i månaden) som kan leva på det.

2. Skriv för att det är kul.

För en som går iväg till affären med en borttappad lapp med fyra varor, glömmer tre och köper fem andra är det plågsamt att ha en hel roman i skallen och jag försökte förtränga den. Men bakom ratten på E20 – under mina högtidsstunder mellan Stockholm och Örebro när jag tänker på absolut ingenting – invaderade ett gäng godhjärtade men vrickade typer hjärnan och flyttade ner i hjärtat; ord för ord. Hundratusentals ord.

Så jag skrev ner dem för att bli av med dem och hade plötsligt ”Född på en söndag”.

Känslan var den samma som att vara otränad och ta en promenad bara för att det är skönt och tre månader senare springa 18 kilometer utan att bli trött. Ingen kan ta ifrån en den känslan. Det är roligt bara att skriva.

3. Skriv om sådant du kan.

Det där skrattade jag åt förut.

Tybble. Almby. Örebro. Vanliga människor. Stoke City. Tintin. Trassliga relationer. Skruvat beteende. Några som vill synas. Andra som vill gömma sig. Carmen.

Vem vill läsa om sådant?

Skulle en författarcoach som var den enda som läst det manuset tipsa en litterär agent? Skulle en okänd få agentkontrakt? Bokkontrakt med Norstedts? Hamna i teve? Bli månadsbok i en bokklubb? Ges ut i andra länder?

Om man tänker på det är det ju omöjligt.

Ibland är det bäst att bara låta bli.

Att tänka alltså.

Då blir livets stora saker, som exempelvis kultur, mer kul och tur.

Mer läsning

Annons