Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

The future

Annons

DRAMAKOMEDI. Filmskaparen, författaren och performancekonstnären Miranda July filmdebuterade 2005 med ”You and me and everyone I know”, en både finstämd och provokativ film om mötet mellan en ensam konstnär (July själv) och en sliten tvåbarnspappa (John Hakwes).

Jag älskade den, och trots att Julys brokiga bakgrund borde vara en garant för överraskningar sätter jag mig i biofåtöljen med förväntningar på mer i samma anda.

Och egentligen borde jag inte bli besviken. Här finns samma anspråkslösa Los Angeles-miljöer, samma lågmält skruvade humor, samma sökande låtsasvuxna huvudperson.

Miranda July och Hamish Linklater spelar ett par i 35-årsåldern som lever i ett slags vacuum med varsin dator i knät. När de bestämmer sig för att adoptera en katt börjar tiden plötsligt rusa, nu måste livet levas innan det blir för sent. Snart följer jobbuppbrott, Youtube-projekt och relationskris.

Men det räcker inte. I jämförelse med debutfilmen så haltar filmhantverket i ”The future” betänkligt. Här finns fina scener, men helheten blir för rörig – den saknar riktning och driv, och är märkligt livlös.

Medan John Hawkes utgjorde ett ankare till Julys eteriska existens i ”You and me and everyone we know” så är paret i ”The future” lika flummiga båda två, och svåra att sympatisera med.

Mot slutet, när surrealistiska inslag tar över, bekräftar den varenda fördom om pretentiösa, kaliforniska hippiekonstnärer. Det är synd, för Miranda Julys subversiva gullighet förtjänar att tas på allvar. Inte minst av henne själv.

Mer läsning

Annons