Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomboy

Annons

UNGDOMSDRAMA. Män som klär ut sig till kvinnor och kvinnor som klär ut sig till män är onekligen i ropet just nu på biograferna. Nyligen var det Glenn Close (”Albert Nobbs”) och Adam Sandler (”Jack Jill”) som lekte med könsroller på olika sätt, denna vecka är det dags igen i en slags ”Dårfinkar och dönickar” i uppdaterad fransk version.

En familj flyttar in i ett stort bostadskomplex och förbereder sig för det tredje barnets ankomst. Det ska bli en pojke får vi veta, ett tillskott till familjens tioåring och sexåring.

Barnen flyttar in i varsitt rum, ett blåmålat och ett där allt går i prinsesstema. De hittar också nya kompisar, tioåringen spelar fotboll och får en flickvän. Allt verkar rulla på bra i den nya miljön. Det är bara ett litet problem, tioåringen, som har presenterat sig själv som Mikael heter egentligen Laure och är en tjej. När sommarveckorna rusar fram och det lider mot skolstart blir det allt svårare att upprätthålla maskeraden. För maskerad är precis vad det är. Det är nästan övertydligt presenterat, hur barnen ikläder sig sina könsroller och hur avgörande det är för hur de blir mottagna och vilka förväntningar det för med sig.

I en talande scen sitter lillasystern och pratar med sin nya fem och ett halvt år gamla tjejkompis. På ett par minuter har de två avhandlat mer än vad de tioåriga killarna har lyckats kommunicera om under hela filmen.

”Tomboy” är ett mycket välspelat och finstämt drama, som är verkligt gripande i vissa scener. Regissören Céline Sciamma (som gjorde den i Cannes väl mottagna ”Water lillies” 2007) har uppenbarligen ett mycket bra handlag med de unga skådespelarna.

Fast det ser riktigt mörkt ut ett tag för den vilsne Laure/Mikael så finns en strimma hopp i slutet. ”Tomboy” är ett mycket bra filmalternativ för en ung ifrågasättande och sökande publik, som vill bli tagen på allvar.

Mer läsning

Annons