Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tv-krönika: Solsidan har blivit osmakligt

"Så långt ifrån komedi man kan komma". NA:s krönikör Matilda Shayn har tittat på nya säsongen av tittarsuccén "Solsidan".

Annons
Felix Herngren och Johan Rheborg i Solsidan.

TV 4:s tittarsuccé Solsidan är tillbaka – nu är det dags för fjärde säsongen. De avsnitt som hittills visats har haft en något mörkare underton än tidigare säsonger.

Den omåttligt populära komedidramaserien är en av TV 4:s största succéer genom tiderna och andra säsongens första avsnitt sågs av 2,53 miljoner tittare.

Anna, Alex, Fredde och Mickan och deras såväl vardags- som överklassproblem tilltalar en bred publik. Jag har själv sett alla avsnitt av alla säsonger och jag tycker att serien är rolig och underhållande, om än inte fullt så märkvärdig.

Det händer ju att serier blir sämre och sämre allteftersom säsongerna fortskrider. Att manusförfattarna och skådespelarna liksom tappar gnistan och fortsätter bara på grund av fansens press och den ekonomiska vinningen. Men Solsidan har hållit en förhållandevis jämn nivå. En del avsnitt har varit roliga rakt igenom, en del har varit mindre lyckade – men på det stora hela har Solsidan lockat till glada skratt. Fräcka och jobbiga Ove fortsätter att leverera avsnitt efter avsnitt. Dessvärre bådar den nya säsongen än så länge inte alls lika gott som de föregående, även om det givetvis inte går att dra några slutsatser efter de två avsnitt som hittills har sänts.

Det är en lite mörkare Solsidan som möter oss. I tidigare säsonger har Solsidangänget varit skonade från dödsfall eller andra tragiska händelser men i säsongens första avsnitt har Alex mamma Margareta nyligen dött. Alex tvingas inte bara utstå sorgen utan också ta jobbiga beslut om hur begravningen ska gå till. Trots det sorgliga temat finns de komiska inslagen förstås fortfarande där, om än i något nedtonad form. Att inte fastna i gamla mönster och försöka förnya en serie är förstås bra och att ta in mer dramainslag i Solsidan hade inte behövt vara negativt.

Men gränsen för när det är okej att använda sig av humor när det handlar om allvarliga och sorgliga händelser är hårfin. I säsongens första avsnitt går man faktiskt för långt och det blir stundtals osmakligt. Att göra humor av när Alex ska sprida sin mammas aska i sjön lämnar mig bara med en klump i halsen. När det precis efter begravningen visar sig att Alex missat att Margareta fyllt i det vita arkivet om hur hon ville ha sin begravning och hans mammas partner säger att han har kränkt sin mor, ja – då är det så långt ifrån komedi man kan komma.

I det andra avsnittet är vi mer tillbaka till det ”gamla Solsidan” även om ett visst allvar kvarstår. Detta är ett betydligt mer lyckat exempel av att göra humor med allvarlig underton. Alex hittar sin mammas ”bucketlist”, en lista på saker man vill hinna göra innan man dör. Alex beslutar sig för att själv skriva en ”bucketlist”. Han vill bli en ny och modigare version av sig själv vilket resulterar i bland annat spanskkurs och tatuering.

I Solsidan kombineras vardagskomik och situationer som för många har en hög igenkänningsfaktor med skruvade händelser som aldrig skulle hända i verkligheten. Det är bara att hoppas att resterande avsnitt av säsongen fortsätter på det spåret utan att blanda in för många tragiska episoder som gör humorn osmaklig.

Matilda Shayn

Mer läsning

Annons