Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Umgänge i ny form

Annons

Jag står vid bardisken i en av Örebros mer populära pubar. Bredvid mig står två män i 35-40-årsåldern. Den ene är rätt beskänkt medan den andre kan sägas vara salongsberusad, alltså så där lite lagom rund som man blir efter en och annan öl.

Den beskänkte talar oavbrutet. Inget underligt i det. Det hör ju liksom till i detta tillstånd. De pratar om resor. Det är ett sådant där trevande samtal som ofta uppstår mellan personer som inte känner varandra. De har med andra ord precis funnit varandra i barens tillfälliga gemenskap.

Den beskänkte talar högt och engagerat om olika ”paradisiska” platser i Thailand, så där lite naivt som någon gör som inte känner landet särskilt väl. Den salongsberusade lyssnar tålmodigt. Men så efter ett tag blir det en lucka i ordflödet från den beskänkte och den salongsberusade får en chans att berätta att han är trebarnsfar.

Han föredrar att tillbringa semestern på hemmaplan – och skulle han ge sig ut på någon resa vore en all inclusive i Spanien eller Turkiet ett alternativ. Den beskänkte suckar. Men ingen osämja uppstår. Tvärtom.

Plötsligt tar de båda männen fram sina smartphones. Den beskänkte visar bilder från ”paradiset” och Gud vet vad. Medan trebarnspappan stolt visar upp bilder på sina barn.

Tjejen som jobbar i baren uppmärksammar det hela och kläcker ur sig:

”Aha, jag ser att ni är sociala”.

Jag vet inte om kommentaren är ironisk eller bara ett konstaterande att så här är det att vara social i dag. Alltså att utbyta digitalinformation som är lagrad i det vi kallar sociala medier. Nu sker det ju visserligen i verkligheten – och att ha sitt familjealbum samlat på en lättåtkomlig plats kanske inte är det sämsta.

Men det känns ändå som om marken börjar gunga lite. Jag tänker på allt det andra som hände innan mobilerna åkte fram. De båda männen hade en kontakt, öga mot öga, i ungefär en halvtimme innan tekniken kom in.

Räknas inte det? Är vi på väg omdefiniera vad som är socialt?

Jag ser mig omkring. Vid ett bord inte långt från baren sitter två unga män. De är fullkomligt uppslukade av sina respektive Iphones.

De är i mitt blickfång i kanske 10-15 minuter och under den här tiden säger de inte ett ord till varandra – till och med ölen har de lämnat åt sitt öde.

Men vad gör det? I är vår nya sköna värld är de ju ändå sociala.

Mer läsning

Annons