Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vittra

Annons

SKRÄCK. Några ungdomar åker till ett öde hus för att festa och ligga, och det slutar förstås med att onda krafter lösgör sig från källaren. Det är premissen för "Vittra", en splatterskräckis utan krusiduller inspelad i en stuga utanför Knivsta. Historien påminner om Sam Raimis "Evil dead" men är löst baserad på nordisk folktro.

Trots de stora ambitionerna måste det sägas att filmen, som marknadsförs som den första svenska zombiefilmen på bio, på många sätt är utpräglat hobbyartad. Tydligast blir det kanske i fotot och ljudet, som går från riktigt snyggt till platt och bristfälligt om vartannat. Sådant kan förstås ha sin charm inte minst i skräck- och splattergenren, men "Vittra" tar sig själv på alldeles för stort allvar för att det ska bli humor av svagheterna.

Och om mer av den stora omsorgen för effekterna i stället hade gått till manuset hade förutsättningarna varit bättre: dialogen haltar, hur hårt Amanda Renberg ("Hip hip hora!") och Lisa Henni ("Snabba cash") än jobbar med sina styltiga repliker. Historien eskalerar också för snabbt för att hålla intresset uppe: när Johannes Brosts jägarfigur dyker upp för att berätta om husets hemligheter har ett blodigt slagsmål redan dödat all mystik.

En storproduktion som "Låt den rätte komma in" borde ha skapat förutsättningar och intresse för nyskapande svensk skräck. I det avseendet är "Vittra" ett steg tillbaka. På pluskontot ligger ett snyggt och professionellt sminkjobb, och att filmen tar tillvara på miljöerna på ett sätt som ger en igenkänningsfaktor för alla som satt sin fot i en vanlig röd stuga med vita knutar.

Mer läsning

Annons