Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kulturminnen i Järle blir kvar

Artikel 8 av 9
Järle kvarn
Visa alla artiklar

Svar

I en pompös debattartikel (NA 29 maj) beskriver Rickard Axdorff hur en omistlig kulturmiljö, kvarnen i Järle, inte bara ska förstöras, utan raderas ut av myndigheter som han bildligt jämför med IS-soldater. Förutom att jämförelsen med IS är osmaklig, grundar den sig på uppenbara missförstånd om vad som ska göras på platsen.

Påståenden om att kvarnen ska försvinna är fel. Kvarnen, som uppfördes 1804, kommer bli kvar. Bron och lämningarna efter smideshantering på norra sidan och sågen på samma sida som kvarnen kommer inte heller de beröras på minsta vis. Lämningarna efter den inte 1000-åriga tiden av olika verksamheter, utan snarare 500-åriga, kommer precis som nu, att vara kvar. Kulturmiljön kommer fortsatt att vara fullt läsbar och förståelig.

Många av de arter som finns i naturreservatet och Natura2000-området gynnas av miljöåtgärder. De gäller fåglar, däggdjur, insekter, fiskar och stormusslor

Långt innan naturmiljöintressena började vakna i Sverige försvann tullsågen som troligen brann ner 1902. Runt 1890 lades smidesverkstaden ner. Referenserna till Folkungatiden, Gustav Vasa och hertig Karl är felaktiga, kvarnen fanns inte då. Den numer försvunna tullsågen som uppfördes samtidigt med kvarnen, 1800-talets början, levererade alltså skatt under Gustav IV:s tid, runt 200 år senare än Axdorffs påstående.

Axdorff slänger sig med ord som ”bombastisk”, och ”uppblåsta och överdrivna bevarandetolkning som förkunnas till en odiskutabel visdom bryter sakta ner landsbygden till palliativa byar”.

Många av de arter som finns i naturreservatet och Natura2000-området gynnas av miljöåtgärder. De gäller fåglar, däggdjur, insekter, fiskar och stormusslor.

Flera arter av dessa djurgrupper är skyddade enligt både svensk och EU- lagstiftning. Till exempel finns utter, och för ett livskraftigt bestånd krävs stora områden med mer eller mindre sammanhängande vattensystem. Att bevarandet av dessa djurarter och dess livsmiljöer skulle hota landsbygden är befängt och helt utan grund. Fina natur- och kulturmiljöer är besöksmål och därmed källa till intäkter för boende på landsbygden.

Vad som också behöver göras är att sätta upp informationsskyltar för tillfälliga besökare, så man kan förstå vad de olika stenlämningarna representerar.

Överdrifterna som baseras på antingen dålig kunskapsinhämtning eller medvetet faktaförnekande är minst sagt ”bombastiska”. Och det ända en kan hålla med Axdorff om är att det inte går att återställa kulturplatser som är gamla. Däremot kan vi och ska vi bevara resterna efter nedlagda verksamheter, läsbara och förståeliga kulturmiljöer är viktiga.

Nu vill ägarna, och ägarintressen är något som Axdorff normalt brukar försvara, utföra en åtgärd som bara kan ses som en kompromiss. Delar av dammarna ska tas bort, allt annat ska bevaras.

Vad som också behöver göras är att sätta upp informationsskyltar för tillfälliga besökare, så man kan förstå vad de olika stenlämningarna representerar. Se då för Guds skull till att Axdorff inte får hjälpa till; hans historiekunskaper verka vara på samma nivå som naturkunskaperna, namnet ”Naturbrukarna” till trots.

Christer Borg

generalsekreterare Älvräddarnas Samorganisation

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel