Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvinnosjukvården måste uppvärderas

Smärta, psykiskt- och fysiskt lidande, rädsla och ignorans. Det är vardag för många kvinnor runt om i landet för att något så grundläggande som kvinnors hälsa och vård fortfarande är eftersatt. Trots att halva befolkningen är fertil under en stor del av sitt liv bedrivs väldigt lite forskning på kvinnors hälsa i allmänhet och kvinnosjukdomar i synnerhet.

I ett av världens såkallade mest jämställda länder så har vi en kvinnosjukvård som inte är tillräcklig. Många kvinnor har blivit feldiagnoserade och fått felbehandling i flera år som det sedan har visat sig vara en kvinnosjukdom eller sjukdom som i större utsträckning drabbar kvinnor som exempelvis PCOS, PMS/PMDS, Lipödem, vestibulit, endometrios, myom, klimakteriebesvär, sköldskörtelproblem, benskörighet, fibromyalgi och IBS, för att nämna några.

Ska livskvalitén och hälsan öka hos äldre kvinnor är det ett angeläget område att utvärdera och följa upp i vården.

Endometrios är en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen orsakar oerhörd smärta och vi anser att det behövs specialistteam i alla regioner för detta. Omkring sjuttio procent av kvinnor i åldern 47-56 år drabbas av klimakteriebesvär. Idag finns det stora geografiska och socioekonomiska skillnader gällande antalet vårdbesök och läkemedelsuttag vid klimakteriebesvär samt skillnad i kunskap bland vårdpersonalen inom området. Även varannan kvinna över 50 år riskerar att drabbas av benskörhet, så kallad osteoporos. Den orsakar frakturer, lidande och för tidig död. Här behövs ett kunskapslyft och tidigt förebyggande behandlingar.

Andelen som får antidepressiva läkemedel fortsätter att öka. Förskrivningen av psykofarmaka är störst hos äldre kvinnor i jämförelse med andra befolkningsgrupper. Den vanligaste diagnosen hos kvinnor över 65 år är depression och ångestsjukdomar. Ungefär var fjärde kvinna över 75 år och en tredjedel av alla kvinnor i åldern 85 år eller äldre får ut ett antidepressivt läkemedel minst en gång. Ska livskvalitén och hälsan öka hos äldre kvinnor är det ett angeläget område att utvärdera och följa upp i vården.

Det behövs ett nationellt ledarskap som pekar ut riktningen för en förbättrad kvinnosjukvård.

Förlossningsvården och eftervården i Sverige måste förbättras. I uppropet #AlltSerFintUt vittnar kvinnor om sina skador och svåra smärtor efter sin förlossning. Enligt en OECD-rapport ligger Sverige relativt högt gällande allvarliga bristningar vid förlossning. I Sverige drabbas mellan 4–10  procent av de 100 000 kvinnor som föder barn varje år, av den svåraste graden av vaginala förlossningsskador. Finland och Norge ligger långt före i arbetet med att undvika förlossningsskador. Trots att antalet allvarliga brister i bäckenbotten har minskat har ändå Sverige de näst högsta andelarna av de allvarligaste bristningar i bäckenbotten av grad 3 och 4 i Norden, efter Island.

När ska kvinnors vård och hälsa tas på allvar? Det behövs ett nationellt ledarskap som pekar ut riktningen för en förbättrad kvinnosjukvård. I dag är fyra av fem som sjukskrivs för utmattningssyndrom kvinnor, enligt Försäkringskassan. Utvecklingen går åt fel håll. Detta är ett stort jämställdhetsproblem i Sverige. En eftersatt kvinnosjukvård leder inte bara till höga samhällskostnader utan en betydligt sämre livskvalitet samt ekonomiskt bortfall för dessa kvinnor som inte får adekvat vård. Därför behövs mer forskning, kunskap och riktlinjer. Verklighetens kvinnor förtjänar bättre.

Sarah Havneraas

förbundsordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet (KD-K)

Erica Gidlöf

ordförande KD-K, Örebro län

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel