Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lämna rasismen utanför

Okej, låt oss prata om olika kulturers kvinnosyn. Men lämna rasismen utanför.

Annons

I början av veckan möttes Liberalernas Birgitta Ohlsson och Vänsterpartiets Rossana Dinamarca i SVT:s Aktuellt. Två feminister på olika kanter av det politiska landskapet skulle göra upp i frågan om sexuellt våld mot kvinnor, och huruvida det är väsentligt att diskutera kulturella skillnader i synen på kvinnor.

Medan Ohlsson hävdade att vi måste våga prata om förövarens bakgrund och kulturella rötter så ville Dinamarca hellre lyfta fram män som grupp, med patriarkala strukturer långt bortom individens ansvar. Ur ett ideologiskt perspektiv är deras olika hållningar förståeliga. Men vad är det som säger att de inte går att förena?

I diskussionen som uppstått efter den senaste tidens uppmärksammade händelser i bland annat Köln och Kungsträdgården, där kvinnor har blivit sexuellt trakasserade och attackerade av män i grupp, har allt för mycket fokus riktats mot att välja sida. De som har vågat ifrågasätta andra kulturers och länders kvinnosyn har blivit bemötta med anklagelser om att vara rasister eller ignoranta inför de problem som finns i Sverige. Å andra sidan, de som försiktigt har försökt höja ett finger för att poängtera att sexuellt våld och förtryck mot kvinnor inte bara förekommer någon annanstans, utan även på hemmaplan har stämplas som trivialiserande.

I själva verket krävs det att vi har flera tankar i huvudet samtidigt när vi pratar om mäns våld mot kvinnor. Vi måste kunna prata om våldet mot kvinnor som ett globalt problem som drabbar kvinnor världen över – som tar olika uttryck i olika samhällen och situationer. Vi måste våga peta på normer kopplade till kön och ställa frågor som: Varför är 98 procent av de som misstänks för sexualbrott män?

Det är också viktigt att vi kan prata om hur olika kulturer och länder har kommit olika långt i jämställdhetsarbetet och synen på kvinnans rättigheter – och vilka konsekvenser och utmaningar det kan tänkas få för vårt samhälle. Men att prata om mäns våld mot kvinnor - framför allt när samtalet handlar om att peka ut andra samhällen och kulturers tillkortakommanden - kräver självinsikt och ödmjukhet, inför det faktum att vår egen kulturs kvinnosyn är långt ifrån perfekt. Fråga bara en svensk tonårstjej. 

Annons