Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landets snålaste försäkringskassa

Försäkringskassan i Örebro län är snålast i landet när det gäller assistansersättning. Här har också en större andel av personer med assistansersättning fått den nedskuren.

I juni berättade vi om Hans Borokowski, som fått sitt behov av personlig assistans kraftigt bantat av Försäkringskassan. Han är inte ensam om att drabbas av Försäkringskassans nya, hårdare bedömningar. Och i Örebro kommun är man orolig för att kostnader ska vältras över från stat till kommun.

Assistansersättningen kom till för att personer med mycket svåra handikapp skulle kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

Ersättningen är konstruerad så, att man bedömer fyra grundläggande behov: att tvätta sig, att klä sig, att kommunicera utåt och att förflytta sig, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Om man har behov av mer än 20 timmars assistans per vecka för att klara det, ja då har man rätt till assistansersättning.

En handikappad person har ofta också andra behov än de grundläggande och kan få bidrag även för det. Men för att överhuvudtaget få ersättning från Försäkringskassan måste man över de 20 timmarna.

I juni i år fanns det i Örebro län 486 personer med assistansersättning beviljad av Försäkringskassan. I genomsnitt hade de beviljats 95,6 timmars assistans. Länets siffra är den lägsta i hela landet. Genomsnittet för riket ligger på 112 timmar per person och vecka.

När Försäkringskassan tillämpar den striktare tolkning av lagen som gjordes 2007 och som man senare har fått stöd för i olika rättsliga processer är det allt fler som får sin assistansersättning sänkt. Om den sänks under 20 timmar försvinner den helt och personen blir ett fall för kommunen.

I hela landet kan man se den här utvecklingen. 2007 var det 57 personer som kom under gränsen, 2008 var det 101 och 2009 var det 146.

Även i det här sammanhanget framstår Örebro län som mer restriktivt. 2007 var det en person, som förlorade sin ersättning, 2008 var det åtta och förra året tolv personer. Räknar man om det i procent, så var det tre procent i riket, som fick stödet indraget och i Örebro län åtta procent.

I en utredning, som kommunen gjort, skulle det finnas 225 personer med assistansersättning från Försäkringskassan (statliga pengar) om kommunen låg på riksgenomsnittet. Det är 212, men enligt uppgifter från kommunen, så borde det vara ungefär 300 personer sett till de insatser kommunen gör via LSS.

Många med behov av stöd

När Försäkringskassan i länet framstår som snål, är det tvärtom med kommunen. Om komunen skulle ha lika många individer med assistansersättning med kommunala pengar som riksgenomsnittet borde det vara 48 personer. Det är 60. Jämfört med nio andra kommuner i samma storlek som Örebro är det bara Uppsala som har fler än Örebro.

Det finns ett statligt utjämningsbidrag, som ska minska skillnaden mellan kommunerna för de här kostnaderna. Det ger Örebro en intäkt på 116 miljoner kronor per år medan till exempel Västerås får betala 50 miljoner (2008 års siffror).

Delförklaring

En delförklaring kan vara att Örebro är – och gärna vill vara – en ”handikappstad” . Det finns speciella skolor och vårdinsatser för handikappade av olika slag, bra sjukvård och annat, som gör att personer med behov söker sig till staden. En annan faktor kan vara att mindre kommuner i närheten inte har så stora resurser att människor väljer att flytta till den större kommunen där det finns större resurser.