Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Ströman: Personer med låga inkomster tjänar på avskaffad värnskatt

Ja, det är personer med höga inkomster som tjänar på att värnskatten avskaffas, men också personer med låga inkomster har ett intresse av att den försvinner.

Annons

Under 90-talskrisen genomfördes en rad drastiska nedskärningar i statens utgifter.

Inte ens den moderatledda regeringen, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, vågade röra värnskatten...

För att få acceptans för detta infördes den så kallade värnskatten, det vill säga en extra skatt på fem procent för personer med höga inkomster. Inte ens den moderatledda regeringen, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, vågade röra värnskatten – trots att regeringens finanspolitiska råd ansåg att den var en förlust för staten.

Värnskatten leder till att mindre arbete utförs – och därmed sämre skatteintäkter. De som är mest beroende av skatteintäkter är personer med låga inkomster, till exempel undersköterskor som arbetar i kommunerna.

Men även om skatteintäkterna skulle öka med en miljard eller 500 miljoner - är det då pengar som staten ska avstå ifrån?

Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi, gjorde beräkningen att ett avskaffande av värnskatten skulle öka statens intäkter med tre miljarder. Optimistisk i överkant? Ja, kanske. Men även om skatteintäkterna skulle öka med en miljard eller 500 miljoner - är det då pengar som staten ska avstå ifrån – enbart på grund av att någon känner ett behov av att "klämma åt" höginkomsttagare?

Här finns en skiljelinje mellan liberaler och socialdemokrater. För liberaler är det viktigt att bekämpa fattigdom. Att bekämpa fattigdom kan innebära att beskatta höginkomsttagare och fördela om pengar. Men det är inget självändamål att bekämpa rikedom. För socialdemokrater är minskade klyftor ett självändamål.

Så genom att kräva ett avskaffande av värnskatten har Liberalerna gjort framtida socialdemokratiska finansministrar en tjänst.

Men kommer framtida socialdemokratiska finansministrar att tänka tanken att värnskatten ska återinföras? Svaret är sannolikt nej. En socialdemokratisk finansminister år 2025 eller 2030 kommer att prioritera det så kallade reformutrymmet, det vill säga att det ska finnas pengar att använda till högre barnbidrag, förstärkning av kommunernas ekonomi eller annat. Införandet av en ny värnskatt riskerar att begränsa det utrymmet. Så genom att kräva ett avskaffande av värnskatten har Liberalerna gjort framtida socialdemokratiska finansministrar en tjänst.

Annons