Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lars Ströman: Somalia ett steg till på vägen mot att bli ett "normalt" land

Somalias ekonomiska tillväxt beräknas bli 3,5 procent i år. Den drivs av byggande, finansiella tjänster och telekommunikationer.

Annons

Det här låter inte direkt som en rapport som handlar om ett land som plågats av inbördeskrig. Det låter mer som en "tråkig" rapport om vilket land som helst. Men det handlar om ett land där människor inte har någon högre önskan än att just bli som vilket land som helst.

Bland dem som driver utvecklingen i Somalia finns en och en halv miljon somalier som bor i andra länder, bland annat i Sverige.

På tisdagen inleds ett möte i Bryssel som handlar om hur omvärlden kan hjälpa till att påskynda återuppbyggnaden. Den svenska regeringen är en av värdarna för mötet. Bland dem som driver utvecklingen i Somalia finns en och en halv miljon somalier som bor i andra länder, bland annat i Sverige.

– Det är 95 000 människor, nästan en procent av vår befolkning, säger utrikesminister Margot Wallström.

– De är mycket aktiva, väl organiserade och engagerade. Och då bör vi också ta hjälp av diasporan här.

1991 drevs diktatorn Siad Barre bort från Somalias huvudstad Mogadishu. En del av Somalia, det som en gång var "brittiska Somaliland", förklarade sig självständigt. Resten av Somalia kastades in ett inbördeskrig. Det blev att statslöst land. Ett land där klanledare och lokala krigsherrar tog över. Men steg för steg har det skett en normalisering. Åter igen har Somalia myndigheter som börjar verka.

Tänk dig ett land där det i stort sett inte funnits någon stat. Sedan börjar staten byggas upp. Och denna stat börjar fundera över hur skatter kan drivas.

Abukar Omarsson är svensk-somalier och nationalekonom. Han har varit "utlånad" av Sverige, först till finansdepartementet i Mogadishu och sedan till centralbanken.

– Tänk dig att allt ska göras från grunden. Alla institutioner har varit borta. På det sättet är det väldigt spännande, säger han.

– Det är väldigt mycket energi bland ungdomarna som jobbar på departementen och centralbanken.

Tänk dig ett land där det i stort sett inte funnits någon stat. Sedan börjar staten byggas upp. Och denna stat börjar fundera över hur skatter kan drivas. Då blir det strid!

– Alla frågar sig: Varför ska jag betala skatt? Man förstår inte innebörden av att betala skatt, säger Abukar Omarsson.

– Alla företag där det finns stor potential, till exempel hotell och telekommunikationsföretag, har ju sin egen säkerhetsapparat. Då säger de: Varför ska vi betala? Vad får vi tillbaka?

– Så det krävs ett stort tålamod. En skattebas på tre procent av BNP räcker inte långt.

Och ska företagen någon gång slippa betala dyra pengar för säkerhet, måste den somaliska staten få in skatteintäkter.

Det är gott och väl att en svensk-somalisk nationalekonom reser till Mogadishu och arbetar på finansdepartementet. Men det är inte konfliktfritt.

– Numera tror jag att lönebetalningar till statliga tjänstemän fungerar. Men det har varit perioder där de inte fått den lilla lönen som de varit berättigade till. Som diaspora får du din lön betalad av utomstående. Sedan kommer du dit och "flashar" tycker de.

Målet är att Somalia ska gå till val 2020. Ett riktigt val, där vanlig medborgare får gå till en valurna och lägga sina röster på olika partier och olika kandidater. Så det har hänt mycket de senaste åren.

– Somalia för sex år sedan och Somalia i dag, det är två skilda världar, säger Abukar Omarsson.

Regeringen i Mogadishu vill ha ett enat Somalia, där Somaliland ingår. Och samtidigt: Somaliland har ett par årtionden av relativ stabilitet bakom sig.

Konflikten mellan Somalia och den forna brittiska kolonin Somaliland kvarstår. Regeringen i Mogadishu vill ha ett enat Somalia, där Somaliland ingår. Och samtidigt: Somaliland har ett par årtionden av relativ stabilitet bakom sig. Jag frågar utrikesminister Margot Wallström om något kan göras för att bryta Somalilands isolering. Hon svarar diplomatiskt:

– Jag tror att de regionala frågorna och delstaterna är väldigt viktiga. Jag tror dessutom att utvecklingen i Somaliland är ett exempel på hur man kan utveckla ett samhälle.