Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lars Ströman: Vill du resa Örebro – Stockholm på drygt en timma? Be Magdalena Andersson att byta EU-politik!

Vill du att det ska gå att resa från Örebro till Stockholm på en timma och kvart? Då borde finansminister Magdalena Andersson ändra inställning till EU:s budget. Det går inte att både vara snålast i EU och hoppas att EU ska vara med och finansiera ett snabbspår på sträckan Stockholm – Örebro – Oslo.

Annons

I förra veckan kom regeringen med beskedet att den prioriterar en investering i ett snabbspår på sträckan Stockholm – Örebro – Oslo. Det har betydelse när EU-kommissionen ser över planerna på investeringar i framtida transportnätverk. De transportvägar som är politiskt prioriterade på EU-nivå har också större chans att få del av investeringspengar från EU:s gemensamma budget.

Under denna budgetperiod finns det ungefär 300 miljarder kronor ramen för något som kallas "Connecting Europe Facility".

I Örebro sade kommunstyrelsens ordförande, Kenneth Nilsson (S), att han välkomnar beskedet från regeringen.

I Örebro sade kommunstyrelsens ordförande, Kenneth Nilsson (S), att han välkomnar beskedet från regeringen.

Med kortare restider blir arbetsmarknaden mer flexibel. Då kan örebroare på ett enkelt sätt dagpendla till Stockholm och vice versa.

Norge är visserligen inte fullvärdig medlem i EU, men är med i den inre marknaden. EU-regler om produktsäkerhet, varudeklarationer av livsmedel, definitionen av vad som får kallas choklad med mera gäller i Norge. Vi ska inte heller glömma att en snabb förbindelse kan ha betydelse för Finland. Och tänk om vi kan övertala affärsresenärer att ta tåget i stället för flyget när de reser mellan Stockholm och Oslo.

EU-kommissionen har en idé om hur det ska gå till. När Storbritannien lämnar unionen ska hälften av inkomstbortfallet kompenseras med minskade utgifter och hälften av ökade intäkter.

Samtidigt som regeringen hoppas att EU ska vara med och bidra till en snabbare järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo, så pågår diskussionerna om hur EU:s budget ska se ut under nästa sjuårsperiod. EU-kommissionen har en idé om hur det ska gå till. När Storbritannien lämnar unionen ska hälften av inkomstbortfallet kompenseras med minskade utgifter och hälften av ökade intäkter.

Nix, säger Sverige och ytterligare några länder.

Men om Kenneth Nilsson (S) vill att EU ska vara med och finansiera järnvägen mellan Stockholm och Oslo, så borde han säga till finansminister Magdalena Andersson (S) att den snåla linjen inte håller. Det går inte ihop att både sitta som en svensk kravmaskin och samtidigt vara snålast i Europa.

Visst kan jordbrukspolitiken i EU reformeras ytterligare några snäpp. Men tvära kast är inte EU:s grej. Och ser vi utvecklingen under några årtionden så har det ändå skett avsevärda förändringar i jordbrukspolitiken.

Förra gången EU-länderna förhandlade om budgeten fanns länder som Frankrike, Storbritannien och Tyskland med bland dem som krävde en så snål budget som möjligt. Frankrike och Tyskland har en helt annan inställning i dag. Och Storbritannien är inte med alls, när nästa budgetperiod klubbas.

Så det är smartare att försöka maximera EU:s insatser i Sverige än att till varje pris kräva en snålare budget.

Så det är smartare att försöka maximera EU:s insatser i Sverige än att till varje pris kräva en snålare budget. Att Frankrike och Tyskland har skippat den snåla linjen kan alltså innebära ökade möjligheter för Kenneth Nilsson eller hans efterträdare att få vara med om det första spadtaget till den nya järnvägsförbindelsen mellan Stockholm, Örebro och Oslo.

Vi ska också ha perspektiv på medlemsavgiften till EU. Den brittiska regeringen försökte hemlighålla en rapport som visade att utträder ur EU i bästa fall blir en förlust på två procent av BNP för Storbritannien. Det motsvarar 16 000 kronor per invånare och år.