Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt USÖ vara regionen enda akutsjukhus

Annons

Styrsystemet för svensk sjukvård är dysfunktionellt. Ett grundproblem är bristande balansering av ansvarsfördelningen mellan politiken, tjänstemansorganisationen och professionen. Ett belysande exempel är Ingvar Erikssons (V) debattartikel i NA 7 juni: Stoppa tjänstemännen! BB i Karlskoga skall hållas öppet av politiska skäl. Det är inte (bara) för sjukvårdens skull som Karlskoga skall bevara status av akutsjukhus. Politiken skall återta makten!

Ska vi möta effektiviteten i medicinsk vårdkvalitet, eller är effekten för glesbygd och sysselsättningspolitik viktigare?

Vore det inte bättre att förespråka samverkan mellan politik, tjänstemän och professionen? Vad är det bästa styrsystemet för en kunskapsstyrd organisation? Man borde sträva efter att komma överens om vad som är viktigt för befolkningen som helhet.

Är det kostnadseffektivt att driva tre akutsjukhus i länet? Vad är kostnaden? Ska vi möta effektiviteten i medicinsk vårdkvalitet, eller är effekten för glesbygd och sysselsättningspolitik viktigare?

Kan underskottet i Sjukvården bero på att det är för dyrt att ha tre akutsjukhus i länet?

Vad är rimliga kvalitetskrav för BB-verksamhet? Skall den regionala politiken vara sig själv nog, eller skall man ta hänsyn till synpunkter från andra, som tillsyningsmyndigheten IVO och regionens tjänstemän och profession?

Vad driver politiken? Är det viktigaste att lägga förslag som kan ge det egna partiet mer röster? Är det för svårt att ta obekväma beslut? Är det populism?

Synpunkterna begränsas till förbättringar på den egna kliniken, och vilka patientgrupper man hänvisar till någon annans ansvar.

Vad driver tjänstemännen? Är det en överdriven följsamhet mot politikens beslut, en rädsla att framföra sakligt grundad kritik? Man kan förlora jobbet om man uppfattas som illojal. Genom New Public Management skapas begränsade kvalitetsmått, vilket ger ett skydd mot att ta ansvar för helheten. Fokus läggs på verksamhetscheferna, inte på de högre cheferna.

Vad driver professionen? Många av de läkare som är professionens företrädare har inte perspektivet på vad som är bra för befolkningen som helhet. Synpunkterna begränsas till förbättringar på den egna kliniken, och vilka patientgrupper man hänvisar till någon annans ansvar. Den pågående utvecklingen med nationella vårdprogram, superspecialisering och värdebaserad vård medför ingen bättring av helhetssynen. Hur åstadkomma ett paradigmskifte?

Örebro län är litet, till befolkningsantal och geografiska avstånd. Det räcker med ett akutsjukhus. Man det kan fungera bättre än vad det gör i dag.

Richard Wentzel

fri debattör och pensionerad distriktsläkare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons