Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Ströman: Värnskatten tar även från de fattiga

Populism finns inte bara till höger. När Susanna Kierkegaard på Aftonbladets ledarsida ropar ut sin vrede mot avskaffandet av värnskatten, så är det vänsterpopulism.

Annons
Värnskatten innebär att staten tar från de rika. Men också från de fattiga.

Hon beskriver hur Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt näringsliv, kan tjäna 20 000 kronor i månaden på avskaffad värnskatt.

De som betalar värnskatt bor framför allt i Sveriges rikaste kommuner, typ Danderyd, Täby och Lidingö.

Susanna Kierkegaard ger flera exempel på hur illa det är att värnskatten avskaffas. De som betalar värnskatt bor framför allt i Sveriges rikaste kommuner, typ Danderyd, Täby och Lidingö.

Socialdemokraten Stefan Löfven har tvingats gå med på något som inte ens den moderate statsministern Fredrik Reinfeldt ville göra. För Fredrik Reinfeldt ingick värnskatten i projektet "De nya Moderaterna", partiet skulle inte stöta sig med den breda väljarkår som av tradition röstat på Socialdemokraterna.

Vi ska alltså dra in pengar till staten från dem som har allra högst inkomst – och betala en del av välfärden. Det kan de gott ta! Ungefär så är resonemanget bland värnskattens förespråkare.

Redan långtidsutredningen 2011 konstaterade att skatteuttaget förväntas vara opåverkat eller öka av att värnskatten avskaffas.

Det är bara det att det inte blir några pengar till välfärden. Redan långtidsutredningen 2011 konstaterade att "skatteuttaget förväntas vara opåverkat eller öka" av att värnskatten avskaffas. Finanspolitiska rådet konstaterade samma år att det är sannolikt att ett avskaffande av värnskatten är "den förändring av inkomstskatterna som skulle ge den största samhällsekonomiska effektivitetsvinsten".

När vi lägger hög skatt på inkomster över 59 000 kronor per månad, så leder det till att människor arbetar mindre. För då tar staten i runda slängar 60 procent av inkomstökningen. Det finns med i kalkylen när en välavlönad tjänsteman funderar på om han eller hon ska ägna kvällen åt övertidsarbete och äta en varmkorv till middag eller komma hem i tid för att umgås med familjen och att laga den där lite festliga måltiden som barnen gillar. Sådana överväganden hamnar så småningom i landets räkenskaper i form av ekonomisk tillväxt och skatteintäkter.

Fast värnskatten innebär enbart att ta från de rika. Det blir ingenting över till de fattiga.

När Stefan Löfven bestämde sig för att gå med på att värnskatten ska avskaffas var det på ett sätt ett enkelt beslut. Han behöver inte prioritera ner något, han behöver inte skära i statens utgifter. Men symboliskt var det svårt. För det ligger djupt i socialdemokratins själ att "ta från de rika och ge till de fattiga". Fast värnskatten innebär enbart att ta från de rika. Det blir ingenting över till de fattiga. Om skatten leder till att ekonomin fungerar sämre, så blir det rent av mindre till de fattiga.

När värnskatten nu avskaffas är det en återgång till de principer som gällde när socialdemokraten Ingvar Carlsson och liberalen Bengt Westerberg kom överens ...

En av grundpelarna för skattereformen 1990-1991 var att löntagare skulle få behålla ungefär hälften av en inkomstökning. Sedan införde Göran Persson en "värnskatt" på de högsta inkomsterna, som en del i krishanteringen på 90-talet. När värnskatten nu avskaffas är det en återgång till de principer som gällde när socialdemokraten Ingvar Carlsson och liberalen Bengt Westerberg kom överens om en skattereform.

2015 publicerade DN en debattartikel där Olof Pettersson, ekonom på "vänstervridna" LO pläderade för just ett avskaffande av värnskatten.

Annons