Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lena Rådström Baastad (S): Skolan är för dålig på att möta pojkar

Mitt politiska engagemang började på allvar när jag läste på Högskolan i Örebro.

Annons

Det som gjorde att jag engagerade mig var insikten i hur pass underrepresenterade ungdomar från familjer, likt min, var på universitetet.

Och det som blev den avgörande frågan var den debatt som då pågick om att bygga ut högskolorna.

Det fanns en tydlig övervikt av studenter som själva hade högutbildade föräldrar. Och det som blev den avgörande frågan var den debatt som då pågick om att bygga ut högskolorna.

Det fanns ett kompakt motstånd bland flera partier som ansåg att kvaliteten på utbildningen riskerade att försämras om fler fick del av den. För mig blev det början för att få fler ungdomar att klara skolan och ge fler möjligheten att plugga vidare.

Det kanske inte blev en överraskning att ett av mina första politiska uppdrag också var gymnasienämnden i Örebro. Jag insåg då, och är fortfarande fast övertygad om att skola och utbildning är vårt viktigaste verktyg för välstånd, jämlikhet och individuell frihet. Men tyvärr har vi i dag en skola som inte är likvärdig. Det görs förvisso en hel del stora och generella satsningar för att öka jämlikheten i skolan. Det är helt nödvändigt för att vända utvecklingen. Men vi har också ett annat likvärdighetsproblem, nämligen jämställdheten i svensk skola.

Könsskillnaden syns i utbildningssystemets alla delar.

Vi vet i dag att skolan är sämre på att möta pojkar än flickor. Könsskillnaden syns i utbildningssystemets alla delar. Fler killar går ut nian med icke godkända betyg, fler killar klarar inte av gymnasiet och samma sak ser vi när det gäller högre studier. Siffror från Universitets- och högskolerådet visar att 61,9 procent av de antagna eleverna höstterminen 2019 var kvinnor och 38,1 procent män.

Vad beror det på? En anledning är att sättet undervisningen är utformad på missgynnar pojkar, skolan har lägre förväntningar på dem.

Inte för att de kan mer på proven – utan för att flickor visar större motivation ...

För några år sedan gjorde Lärarnas tidning en jämförelse mellan nationella prov och elevernas slutbetyg i årskurs nio. Undersökningen visade att flickor gynnas i betygssättningen. Skolverket konstaterade att det kan ha att göra med att skolan påverkas att sätta högre betyg på flickor än pojkar. Inte för att de kan mer på proven – utan för att flickor visar större motivation, gör uppgifter i tid och rent allmänt uppträder lugnare än pojkar. En annan förklaring kan vara att pojkar är särskilt känsliga för oordning och störningsmoment som tar fokus från undervisningen.

För mig är det här en av de viktigaste frågorna vi kommer behöva jobba med framöver.

Just nu pågår ett arbete i regeringen med att följa upp detta. För mig är det här en av de viktigaste frågorna vi kommer behöva jobba med framöver. Skolan är, som jag inledde med, ett av de viktigaste verktygen för välstånd, jämlikhet och individuell frihet. Den grunden har alla unga i vårt samhälle rätt till. Oavsett om de är pojkar eller flickor!

Lena Rådström Baastad

Socialdemokraternas partisekreterare