Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Många dör framför näsan på mig" ►Akutsjuksköterska skriver om pandemin

Jag har i över ett års tid stått öga mot öga med febersjuka, hostande och ibland döende människor som alla haft ett gemensamt positivt covid-19 provsvar. Varje dag är jag livrädd. Varje dag.

I dag läser jag på NA och i sociala medier om hur personer med olika riskfaktorer och som är i en viss ålder ”kräver mer tider”, ”kräver mer vaccin” och ”kräver mer telefontider”. Det är nog tänkt att jag som sjuksköterska var vara lite mer ”förstående” än jag är. Jag är 42 år gammal och hyfsat frisk. Jag möter covid-19 positiva patienter på någon meters avstånd precis varenda dag jag är på jobbet. De flesta behöver bara en klapp på kinden och en Alvedon. Andra behöver respirator, och många av dem dör framför näsan på mig.

När äldre förfasar sig över sin isolering vill jag skriva att jag har inte vågat ta i min egen mamma på över ett års tid, med risk att smitta henne från någon av er som jag måste vårda. Jag har inte besökt mataffären på 8 månader. I dag sa jag till mamma att ”vi kan inte ses i påsk. Det är helt galet hur många som är sjuka, jag vågar inte det, för tänkt om du dör av att jag smittar dig”. Hon började gråta i telefonluren. Jag med.

Jag är inte 75 +. Jag är inte vaccinerad. Ändå står jag där varenda dag och tar hand om er som inte kan hålla er från att gå till jobbet, till skolan, till affären, till pizzerian. Ni som kommer till provtagningen i arbetskläder (jag ser er ska ni veta!). För att citera en kollega i radion i Sommar i P1; ”Fan ta er”. Eller Tänk nu! säg nej nu!

”Sjuksköterska på akuten”

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel