Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Många misslyckanden i friskolereformens spår

Svar

... till skolledaren Marcus Ahltun (NA 28 december) och oppositionsrådet Maria Haglund (M) (NA 2 januari).

Marcus Ahltun vill diskutera skolans kunskapsuppdrag, men det är ju precis det segregationen handlar om, nämligen att förutsättningarna för lärande skiljer sig åt mellan olika skolor, i stort relaterat till elevernas sociala bakgrund.

För övrigt är det märkvärdigt att någon som säger sig värna kunskap helt kan avfärda all forskning kring friskolesystemets segregerande effekt med hänvisning till några hemmagjorda spekulationer.

Ahltuns klagan att vi drar alla friskolor över en kam indikerar ju faktiskt att också han tycker att det kan finnas problem med en del andra friskolor än hans egen. Vår kritik handlar heller inte om enskilda skolor utan om systemet som sådant.

Finns det någon som är emot att eleverna tillägnar sig kunskaper, att lärarna är skickliga och har goda arbetsvillkor, att skolledarna är duktiga ...

Betygsinflationen avfärdar Ahltun som tom retorik. Här kan vi hänvisa till Jonas Vlachos forskning. Det finns också en rapport från Skolverket som undersökt hur många poäng nybörjarna tar under sin första termin på högskola, vilken pekar på att studenter från den kommunala skolan är mer framgångsrika än friskolestudenterna, trots att de senare hade högre betyg.

Och vem argumenterar Maria Haglund emot? Finns det någon som är emot att eleverna tillägnar sig kunskaper, att lärarna är skickliga och har goda arbetsvillkor, att skolledarna är duktiga ...

Vad är hennes bidrag på dessa punkter? Valfrihet?

Sanningen är ju att friskolereformen inte i något avseende medfört förbättringar: kunskapsnivån har fallit, segregationen har ökat, det har gått inflation i betygssystemet.

Om man nu är för valfrihet borde man vara angelägen om att valen sker på jämlik grund och bygger på allsidig information, vilket i sin tur borde innebära att man förespråkar ett avskaffande av kösystem och att offentlighetsprincipen även skall gälla friskolor.

På vilket sätt har friskolesystemet bidragit till att förbättra skolan och skapat bättre arbetsvillkor? Genom att ha fler obehöriga lärare, större klasser, lägre löner, införa kösystem. Eller har de förnyat pedagogiken?

Sanningen är ju att friskolereformen inte i något avseende medfört förbättringar: kunskapsnivån har fallit, segregationen har ökat, det har gått inflation i betygssystemet.

OECD varnade för den här utvecklingen redan på 1990-talet och har återkommande i rapporter noterat att varningarna var befogade. Det finns anledningar till att Sverige är ensamt i världen om ett system där skattepengar avsedda för utbildning går till vinst för riskkapitalister.

Vänsterpartiets välfärdsgrupp

Christer Håkansson

Tore Mellberg

Ingemar Savonen

Lars-Göran Hildor

Jan Pargell

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel