Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Maria Larsson: Därför hissar vi flaggan den 17 december just i år

I vårt län finns ett antal personer som fått uppleva sin hundraårsdag. Det är ett långt liv.

De har fått vara med om en fantastisk utveckling. De har fått tillgång till och vant sig vid elektricitet, radio, tv, bilar, tvättmaskiner, månlandningar och datorer. Mycket har hänt av teknisk utveckling.

Det är i år den 17 december exakt 100 år sedan riksdagen röstade igenom allmän och lika rösträtt.

Mot bakgrund av det känns det märkligt att mer än hälften av dagens hundraåringar faktiskt inte hade rätt att rösta det år de föddes. Det är i år den 17 december exakt 100 år sedan riksdagen röstade igenom allmän och lika rösträtt. Då blev kvinnor äntligen fullvärdiga medlemmar i demokratin Sverige. Därför har riksdagen bestämt att just i år ska vi fira detta datum med allmän flaggdag som alltså bara gäller ett enda år.

Den som uppbar socialbidrag fick rösta först 1945. Och det dröjde ända fram till 1989 innan den som hade en psykisk sjukdom blev myndigförklarad och därmed fick rösträtt.

Det dröjde dock till valet 1921 innan kvinnorna faktiskt och praktiskt fick använda sin rösträtt för första gången. Fem kvinnor fick då en riksdagsplats. Men riktigt lika och allmän rösträtt var det inte då heller. Män som ej gjort värnplikten fick inte rösta. Den som uppbar socialbidrag fick rösta först 1945. Och det dröjde ända fram till 1989 innan den som hade en psykisk sjukdom blev myndigförklarad och därmed fick rösträtt.

Så hur vi då förvaltat vår rättighet genom åren? Väl måste man säga. Vi har ett högt valdeltagande statistiskt sett och det har ökat stadigt under 1900-talet. Högst nådde vi 1976 med 91,8 procent som röstade i riksdagsvalet. Vi dippade 2002 på 80,1 procent men sedan har vi ökat igen. I 2018 års val röstade 87,18 procent. Med dessa siffror ligger vi bra till i ett europeiskt och internationellt perspektiv.

Röstplikt gäller också i flera europeiska länder: Italien, Belgien och Luxemburg.

Det finns länder som valt andra tillvägagångssätt. I Australien betraktar man röstandet som en plikt och man kan bötfällas med ett mindre belopp om man inte röstar. Röstplikt gäller också i flera europeiska länder: Italien, Belgien och Luxemburg. Det är säkert skälet till att exempelvis Belgien har ett 90-procentigt valdeltagande också till EU-valet, medan övriga EU-länder ligger på ett snitt på 45 procent.

Att erhålla rösträtt är som att få nycklar till ytterdörren till svensk demokrati. Redan när du lägger din röst i vallokalen är du inne i entrén. Du har också möjlighet att gå in i olika rum och delta i det dagliga demokratiarbetet. Men det finns kanske också skäl att påminna om att låsen på dörrarna kan bytas ut så att vissa nycklar till de inre rummen inte längre passar. Vi har sett det hända i flera länder som har demokratiska val, inte så långt borta från oss. Det påminner oss om att vi behöver vara rädda om vår nyckelknippa och inte slarva bort den.

Jag ser fram emot att få fira och hissa flaggan den 17 december. Och jag hoppas att många flaggor kommer att vaja i vintervinden över hela vårt län.

Den 17 december är alltså en högtidsdag. Jag ser fram emot att få fira och hissa flaggan den 17 december. Och jag hoppas att många flaggor kommer att vaja i vintervinden över hela vårt län.