Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

MARIA LARSSON: Striden om dammluckor i Järle – var rädd om demokratin och flodpärlmusslan

En fråga som senaste tiden väckt starkt engagemang i vårt län handlar om det fantastiska området vid Järleån i Nora kommun. Det som både är ett naturreservat och ett riksintresse för naturvård, ett europeiskt Natura 2000-område och ett riksintresse för kulturmiljövård.

Naturvårdsverket äger området och tillsammans med EU konstaterar man att utrotningshotade arter som finns i ån behöver särskilt skydd.

För att musslans larver ska kunna utvecklas till färdiga musslor krävs att öringar kan vandra och bli ett värddjur ...

Flodpärlmusslan håller på att försvinna från den europeiska kartan, svenska forssträckor är ett av artens sista hopp. För att musslans larver ska kunna utvecklas till färdiga musslor krävs att öringar kan vandra och bli ett värddjur som musslan kan fästa vid. Den biologiska mångfalden är verkligen fascinerande; alla arter behövs och har sin funktion.

Mark- och miljödomstolen har nu att vrida och vända på en ansökan från ägaren Naturvårdsverket som vill ta bort dammluckorna för att skapa den fria vandringsvägen och inte heller vill fortsätta underhålla dammluckor då ingen verksamhet finns kvar. Detta kan dock komma att förändra dammen vid Järle kvarn så att vattenspegeln försvinner och ersätts med en forssträcka. Själva kvarnbyggnaden förblir intakt.

Att bevara vår historia är en nödvändighet. I Järle finns berättelsen om Bergslagens järn och skogsbruk.

Engagemanget för hur domstolen ska döma är som sagt stort. De som värnar om kulturmiljön vill bevara dammen. Att bevara vår historia är en nödvändighet. I Järle finns berättelsen om Bergslagens järn och skogsbruk. Här finns både välbevarade byggnader och anläggningar och även lämningar efter sådant som är sedan länge försvunnet.

Som extra ingrediens i detta är också Jerle stad den enda plats i Sverige som fortfarande är stad. Min företrädare på 1600-talet, landshövding Karl Bonde, hade långt gångna planer ett kanalsystem mellan Östersjön och Kattegatt, med en utlöpare från Hjälmaren just till Järle kvarn. Detta skulle göra det mycket enklare att frakta ut malm och järnprodukter från Bergslagen. Här skulle en ny hamnstad bildas, Jerle stad, vilken också fick stadsprivilegier som gäller än i dag då ingen har tagit bort dem.

I vårt yttrande till domstolen har vi begärt att Naturvårdsverket kompletterar sin ansökan så att vi får en bättre bild av hur det kan komma att bli med kulturmiljön i Järleån ...

På Länsstyrelsen har vi uppdrag att värna både om värdefulla kulturmiljöer och om naturen och den biologiska mångfalden. I vårt yttrande till domstolen har vi begärt att Naturvårdsverket kompletterar sin ansökan så att vi får en bättre bild av hur det kan komma att bli med kulturmiljön i Järleån om Naturvårdsverket får domstolens bifall.

Järle är ett exempel på de demokratiska svårigheter som uppstår när en ägare vill förändra det som berör många. Äganderätten är stark och ska så vara. Engagemanget för att påverka kan uppfattas ibland som störande och bråkigt för den ägare som på laglig grund vill förändra. Men som företrädare för länsstyrelsen som har att väga in olika intressen måste jag framhålla att engagemanget inte är en nackdel, utan en mycket stor tillgång.

Det är ju just detta som vår svenska demokrati handlar om och som vi är beredda att betala dyrt för att försvara.

Den ideella kraft som finns när det fria ordet används är stark och viktig. Det är ju just detta som vår svenska demokrati handlar om och som vi är beredda att betala dyrt för att försvara.

Mark- och miljödomstolen ska tillämpa lagarna som är fattade av Sveriges riksdag. Detta är också en del av den demokrati som vi är rädda om, precis som vi är om flodpärlmusslan och vår egen historia.

Maria Larsson

Landshövding i Örebro