Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mat blev recept för framgång

I Regionförbundets fallstudie ”The Grythyttan case” berättas om orten som mot alla odds lyckades nå framgång med sitt måltidskoncept. Studien kan tvinga fram omprövningar i svensk utvecklingspolitik.

Annons

Det handlar om Grythyttan i Hällefors kommun. De strukturella förutsättningarna för de så kallade traditionella bruksorterna har drastiskt förändrats. Invånarantalet i Bergslagen har de senaste decennierna kontinuerligt minskat.

För att möta en negativ utveckling krävs ett innovativt tänkande. Här lyfts Grythyttan fram som exempel på hur regional utvecklingspolitik kan nå framgångar.

Bakom studien finns Per Frankelius och Fredrik Elias-

son från Regionförbundet i Örebro. Studien är omfattande, slutsatserna många.

– Den centrala frågan är hur en ort som befinner sig i en svår strukturell situation med egen kraft kan skapa en positiv utvecklingsprocess, säger Frankelius.

Det konstateras att extraordinära satsningar krävs och att de drivande människornas personlighet i processen är viktig. Även externa faktorer påverkar utvecklingen.

– I fallet Grythyttan handlade dessa faktorer om programsatsningar i svensk television, riksdagsbeslut, en kungakortege och en världsutställning.

Modellen ”Grythyttan” är, enligt Frankelius, definitivt applicerbar på andra regionala utvecklingsprojekt.

– Kanske kan man inte dra nytta av Grythytte-modellen i alla sammanhang. Det handlar om en kulturutvecklingsprocess samt en akademisk visionsprocess som realiserades. Orter kan utvecklas på många olika sätt, men en generell lärdom från Grythyttan är betydelsen av marknadsföring.

Men hur mäts framgång och kan en orts utveckling någonsin anses lyckad/misslyckad? Är den bara olika/annorlunda? Enligt Frankelius finns inga exakta svar.

– Även om en process synes vara jättelyckad kan problem uppstå som gör att man vid senare tidpunkt drar en annan slutsats.

Frankelius tar upp Hultsfreds konkurs i somras som exempel. Hans uppfattning är att alla framgångsrika verksamheter, orter eller samhällen förr eller senare hamnar i kris.

– En annan aspekt på lyckad/misslyckad är att relatera prestationer till insatta resurser från omvärlden. Skattepengar har investerats i Grythyttan och att räkna på kostnader och intäkter i perspektivet skattebetalarna vore intressant.

”The Grythyttan case” presenterades nyligen på en europeisk vetenskaplig konferens om forskning kring regional utveckling. Utifrån studiens slutsatser finns skäl, enligt författarna, att ompröva en hel del av svensk utvecklingspolitik. Och synen på vad som ska vara strategiska forskningsområden bör breddas.

– Fallet Grythyttan visar att kulturvisioner i hög grad kan påverka tillväxt och välfärd. Och att marknadsföring och PR måste vara av extraordinärt slag för att lyckas, men dessa ämnen prioriteras inte i Sveriges forskningspolitiska satsningar.

Läs mer om Grythyttan  i NA papperstidning 28 oktober:

Annons