Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer skatt ger inte mer jobb

Annons
Löfven höjer mer. Stefan Löfven (S) vill höja skatterna mer än vad Håkan Juholt ville, skriver Johan Pehrson (FP). Arkivbild: Jessica Gow/SCANPIX

Den socialdemokratiska affärsplanen blev en dagslända. När S nu levererat sin första alternativa statsbudget ”efter Juholt” så kan vi konstatera att de planerade skattehöjningarna för företagande, utbildning och särskilt tjänster är betydande.

Dessutom är höjningarna av bidrag och ersättningar större än någonsin. Både Sahlin (S) och Juholt (S) får stryk av Löfven (S) i tävlingen: Vem vill höja skatterna mest?

Trots att Sverige står sig väl i den världsekonomiska turbulensen så måste vi fortsätta att fokusera på framtiden. Hur ökar vi långsikt produktiviteten i vårt näringsliv och i hela vårt samhällsbygge? Detta står i fokus i Folkpartiets och Alliansregeringens investeringsbudget som just nu ligger på riksdagens bord. Här står således infrastrukturen, forskningen och satsningar på företagsamheten i centrum.

De högre S-bidragen och de högre S-ersättningarna till den som inte arbetar betalas med högre arbetsgivaravgifter för unga, fördubblad moms på restaurangtjänster, sämre rut-avdrag, högre bolagsskatt samt nya marginalskatter på människors utbildning. Det är en milt sagt en udda affärsplan för Sverige som S talade om för någon vecka sedan.

Konjunkturen är fortsatt svår i vår del av världen. När Esab nu drar ner kraftigt i Laxå eller Volvo i Säffle så är det ju inte högre barnbidrag till alla som kan vara lösningen. Svenska barnfamiljer köper ju i regel inte avancerade industrisvetsar eller stora bussar.

Det är viktigt att vi med vår svenska styrka gör rätt saker.

Först och främst måste vi konstatera att det nu är tid att satsa på investeringar i framtida produktionsförmåga. Vi har resurserna och kan inom ramen för en långsiktigt ansvarsfull ekonomisk politik – läs överskottsmålet – finansiera dessa satsningar i framtidens välfärdsbas. Detta för att senare åter kunna vara mer åtstramande när konjunkturen är bättre igen.

Socialdemokraterna vill nu – som vanligt – se bredda satsningar på konsumtion genom högre bidrag och högre ersättningsnivåer i trygghetssystemen. Det senare samtidigt som de sätter rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen ur funktion.

Stimulans för konsumtion och kraftigt ökade bidrag skulle kunna vara rätt om det till exempel var vikande reallöneökningar i Sverige.

Men reallöneökningarna blir ju bland det bästa på länge framöver, likaså nästa års uppräkning av pensionerna. Folkpartiet och regeringen har i tidigare budgetar också satsat på att öka konsumtionen genom bland annat ökade flerbarnstillägg, sänkta skatter för alla som jobbar, sänkta skatter för pensionärer och genom att förstärka bostadsbidragen. Detta har haft en bättre träffsäkerhet än högre barnbidrag till alla i nuläget. Inte minst har vi skjutit in miljarder till kommunerna när de gick back.

Nu går ju kommunsektorn som helhet med stora miljardöverskott igen. Socialdemokraterna har i denna del således inte en helt orimlig politik – om det ekonomiska läget var ett annat. S visar glädjande nog i sitt budgetalternativ en vilja till tillnyktring i skolpolitiken. Läxor och krav är numera till viss del accepterat av S.

Affärsplan (S) verige är alltså i praktiken mest nya bidrag och högre ersättningar helt utan andra reformer. Allt betalat med skattehöjningar på företag i Sverige, skattehöjningar på välutbildade som jobbar i just Sverige, särskilda skattehöjningar på alla ungdomar med jobb i Sverige och inte minst skattehöjningar i tjänstesektorn genom nya kraftiga skatteökningar på restaurangtjänster och åtstramning av rut-jobb. Det kan omöjligt bli fler jobb av detta. I alla fall inte i Sverige.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons