Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer vänsterpolitik i S är inte svaret!

Annons

För att förstå sin samtid måste man också blicka bakåt och lära av historien. För den som vill läsa en utmärkt analys av de politiska och ekonomiska strömningar vi just nu genomlever kan jag varmt rekommendera Allan Larssons artikel: ”How can we understand the times we are living through?” (Global utmaning). Sedan andra världskriget har vi upplevt två stora tidsvågor. Den första vågen präglades av Keynes teorier om den aktiva staten och av uppbyggnaden av välfärden. I slutet av 1970-talet tog de nyliberala idéerna vid, med fokus på avregleringar, privatiseringar och tron på den rationella fria marknaden. Den vågen ebbade ut i och med den finansiella krisen 2007-2008.

Radikala ledare som Labourledaren Jeremy Corbyn inspirerar många. Men han har inte vunnit något val, skriver Olle Ludvigsson (S).

Det som därefter infunnit sig är ett slags tomrum, där många människor kommit till insikten att globaliseringen och de fria marknadskrafterna berikat få och i stället lämnat många bakom sig. Ett stort missnöje har brett ut sig och skapat en grogrund för populism och extremism, när de traditionellt styrande politiska partierna hållit fast vid tron på ohämmad globalisering och nedskärningar. Det har funnits en ovilja att ompröva sina idéer och presentera ny politik, som mera fokuserat på ökat välstånd för större grupper.

Intressanta iakttagelser från dessa val är att de farhågor som målades upp inför valen om stora framgångar för populistiska och främlingsfientliga partier, inte infriades.

2017 har kommit att kallas ett supervalår i Europa. Nederländerna var först ut, följt av i Frankrike och till sist Storbritannien. Intressanta iakttagelser från dessa val är att de farhågor som målades upp inför valen om stora framgångar för populistiska och främlingsfientliga partier, inte infriades. En annan iakttagelse är att de socialdemokratiska partierna mer eller mindre utraderats i Nederländerna och Frankrike. Situationen är en annan i Storbritannien där faktiskt Labour gjorde ett bättre val än väntat.

Om vi inkluderar det senaste amerikanska presidentvalet, där Bernie Sanders nådde stora framgångar i de demokratiska primärvalen, hörs allt oftare röster om att en mera radikal och traditionell vänsterpolitik skulle vara vägen framåt ...

Om vi inkluderar det senaste amerikanska presidentvalet, där Bernie Sanders nådde stora framgångar i de demokratiska primärvalen, hörs allt oftare röster om att en mera radikal och traditionell vänsterpolitik skulle vara vägen framåt för en socialdemokrati med stora problem. Jag tror inte så är fallet. Självfallet finns det mycket inspiration att hämta från mera radikalt drivna ideologer som Bernie Sanders, Jeremy Corbyn i Storbritannien och vänsterpolitikern Jean-Luc Mélenchon i Frankrike. Men mitt i euforin över vad dessa herrar åstadkommit, får vi inte glömma bort att ingen av dem faktiskt vann i sina respektive val.

Jag vill absolut hävda att det fortfarande handlar om värderingar såsom jämlikhet och solidaritet , men också om hur vi formulerar oss i konkret politik.

I sin artikel gör Allan Larsson inga anspråk på att formulera nya idéer eller progressiva tankar kring hur vi bäst kan tackla den nya globala agendan och dess utmaningar. Så vad är då vägen framåt för europeisk socialdemokrati, som på så många håll lider svåra nederlag? Jag vill absolut hävda att det fortfarande handlar om värderingar såsom jämlikhet och solidaritet , men också om hur vi formulerar oss i konkret politik. Utan att göra avkall på våra ideologiska värderingar måste vi hitta nya lösningar på dagens problem. Då duger det inte att sitta fast i gamla svar och önsketänkanden för ett samhälle som fundamentalt förändrats. Men för att kunna göra detta måste vi formulera en tydlig vision om vad vi vill åstadkomma och framförallt måste vi kunna leverera förändringar som faktiskt gör skillnad i människors vardag.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons