Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljö- och klimatnytta ur svensk berggrund

Replik

... till Elisabeth Lennartsson, Aktion Rädda Vätterns debattartikel i NA 3 maj.

När Greta Thunberg mötte statsminister Stefan Löfven häromdagen undrade hon när han och regeringen offentligt skulle erkänna att de har gett upp målen i Parisavtalet. Så långt skulle vi inte sträcka oss men replikskiftet sätter än en gång sökarljuset på hur kraftfullt vi måste ställa om och vad som krävs för att lyckas.

Samma dag som statsministern pratade miljömål med företrädare för Fridays for Future slog ännu en tung rapport* fast att metaller och mineral otvivelaktigt är en förutsättning för att klara den gröna omställningen.

Sverige är redan i dag Europas mesta gruvnation och här i den svenska berggrunden finns det dessutom potential för över hälften av råmaterialen på EU:s Kritiska Lista. Det gör oss till en geopolitisk nyckelspelare för att minska importberoendet och samtidigt säkra tillgången till omställningsmetaller och -mineral.

Det är bara i vilken ordning som tillstånden ska prövas som riksdagen nu vill att regeringen ser över.

Det här är extra relevant när det gäller det exempel som Elisabeth Lennartsson, ordförande för Aktion Rädda Vättern lyfter (na.se 3 maj), gruvplanerna utanför Gränna. Här handlar det om REE, Sällsynta jordartsmetaller, som är bärande i mycket av vår gröna teknik. Fyndigheten Norra Kärr är en av de största utanför Kina. Lennartsson antyder att tillståndsprövningar av gruvor innehåller kryphål och möjligheter att kringgå miljölagstiftningen. Inget kunde vara mera fel och vi undrar om Lennartsson medvetet vill vilseleda läsarna? Det är självklart att gruvprojekt ska genomföra en Natura 2000-prövning i de fall det är aktuellt. Men då ska den ske i samband med det senare steget, ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. Oavsett när Natura 2000-prövningen görs så innebär lagstiftningen att ett gruvprojekt inte får bedrivas om inte alla nödvändiga tillstånd, och det är många, finns på plats. Det är bara i vilken ordning som tillstånden ska prövas som riksdagen nu vill att regeringen ser över.

Sammanfattningsvis, den prövningsordning som gäller är varken processekonomisk eller rättssäker. Den är inte heller ändamålsenlig för att pröva Natura 2000-tillstånd. Och det tycker varken vi, eller – får vi förmoda – Aktion Rädda Vättern är bra. Där Lennartsson vill varna kommunpolitiker vill vi istället uppmana samma lokalpolitiker att se vilka möjligheter Sverige och den svenska berggrunden har att skapa verklig miljö- och klimatnytta. Det behövs ökad tydlighet med mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser för att kunna fortsätta ta ansvar i en viktig tid. Inte mer regelkrångel.

Maria Sunér

vd Svemin

*World Energy Outlook special report, International Energy Agency, 2021

**Regeringen beslutade i december 2020 att det ska krävas ett Natura 2000-tillstånd för at få ansöka om bearbetningskoncession. I april pekade sen en majoritet i riksdagen ut riktningen för när i processen en Natura 2000-prövning ska göras, dvs i samband med det senare steget, miljöprövningen.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel