Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljön: 15000 forskares varningar är trovärdigare än några klimatskeptiker

Replik till ”Klimatvetenskap är inte politik” (NA 5/3)

Debattinlägget skulle kunna rubriceras som årets dumhet. Det är ofattbart hur ett gäng amatörer på ett så fundamentalt sätt kan ifrågasätta den samlade vetenskapen?

I ett brev i november förra året varnade 15 000 klimatforskare från 184 länder mänskligheten. Det handlade om de enorma hot som vi som art, och kanske ännu viktigare, vår planet står inför. Bland annat genom klimatförändringarna. Jorden blir allt varmare. Vad händer om den kollapsar? Omställningen mot en hållbar värld går för långsamt, menade de i brevet. Med hållbart menas att vi lever över våra tillgångar. Just nu förbrukar vi 4,5 jordklot genom vårt sätt att leva. Flyg och vägtransporter är de största klimatbovarna. Brevet är en uppdatering av ett liknande brev som skickades ut 1992. Den gången signerade 1 700 forskare brevet. Alarmerande nog har de flesta förutspådda miljöutmaningarna blivit mycket värre, står det i det nya brevet. Det är odiskutabelt att klimatet förändras och fortsätter att göra så, och som går att förklara med de stora datorsimuleringar som finns tillgängliga.

Det är inte naturliga variationer i solcykler och trycket i jordens atmosfär som är orsaken till allt högre temperatur som debattörerna påstår. Det är hårda fakta.

Klimathotsskeptikerna tillhör en utdöende art. Men de har bytt fot. De har fattat att jorden blivit varmare, men påstår fortfarande, precis som debattörerna i NA, att det inte finns något samband med ökande halter av koldioxid i luften och människans fossilförbränning. Inget kan vara mer fel. Skribenterna gör sig mest till åtlöje när de försöker. Det är inte naturliga variationer i solcykler och trycket i jordens atmosfär som är orsaken till allt högre temperatur som debattörerna påstår. Det är hårda fakta.

I miljontals år låg halten av koldioxid i luften alltid under 300 miljondelar. Ibland litet mer under, ibland litet mindre, beroende på bland annat årstidernas skiftningar och istider som kom och gick. Så kom vår tids industrialisering i slutet av 1800-talet. Vi började först ta upp stenkol och sedan olja ur marken för att driva fabriker och transporter. Dessa fossilbränslen utgör djur och växter som dött och lagrats i marken i miljontals år. När vi människor började elda upp dem, uppstod ett tillskott av koldioxid i luften. Halterna av koldioxid började stiga. I slutet av 1800-talet var andelen koldioxid i luften ungefär 280 miljondelar. Nu i januari i år hade den gått upp till 408 miljondelar. Det är alltså en ökning på mer än 125 miljondelar som helt och hållet beror på människans aktiviteter. Koldioxidhalten har aldrig varit så hög som nu. Inte på miljontals år.

Våra barn och barnbarn kommer att få uppleva att jorden kanske blir två grader varmare jämfört med industrialismens barndom.

Koldioxid har en värmande effekt, en så kallad växthuseffekt, enligt ett samband som svensken Svante Arrhenius beskrev i slutet av 1800-talet. Ökningen av de växthusgaser i luften vi hittills åstadkommit motsvarar en höjning av jordens medeltemperatur på ungefär en grad. Det är exakt vad som inträffat. Varje grad för klimatet gör en enorm skillnad.

Våra barn och barnbarn kommer att få uppleva att jorden kanske blir två grader varmare jämfört med industrialismens barndom. Tre grader varmare är inte omöjligt och ännu större temperaturökningar kan bli resultatet om vi inte gör något. Då ligger vi riktigt illa till. Målsättningen är att inte komma över 1,5 grad i temperaturhöjning enligt Paris-avtalet. Vi måste agera kraftfullt. När det var kallt i några veckor nu i februari, var det 20 grader varmare än normalt i Arktis. Isen i Arktis har minskat med 40 procent de senaste 30 åren.

När världen blir varmare får det stora konsekvenser. Vi får mer torka, fler svåra värmeböljor, värre skyfall och tropiska orkaner, höjd havsyta och stora översvämningar av smältande istäcken som i sin tur påverkar vädersystemen över hela jorden. Och inte minst en ökad migration.

Du väljer vad du bränner koldioxid på. Men värj dig inte mot att du är en del av problemet och att du inte kan göra något åt det.

Politiken har en avgörande betydelse, vad än debattörerna i NA säger. EU har det övergripande målet att styra mot en hållbar utveckling. Regeringarna i respektive länder måste göra allt för att underlätta omställningen. Vad du som individ gör är viktigast, lev klimatsmart! Några av åtgärderna du kan göra är: Välj tåget i stället för flyget, ät mindre nötkött, köp en miljöbil nästa gång, gå, cykla och åk kollektivt.

Du väljer vad du bränner koldioxid på. Men värj dig inte mot att du är en del av problemet och att du inte kan göra något åt det. Blunda inte för framtiden, möt den med öppna ögon.

Örjan Hedblom

Ålingsås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel