Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord om AGF-profilen "Lalle" Kinander: "Hans genuina intresse för gymnastik gjorde att alla trivdes"

Artikel 34 av 111
Minnesord i NA
Visa alla artiklar

I sensomras dog Karl-Olle Kinander, strax före sin 95-årsdag. Det är som om han själv bestämt. Så att det inte skulle bli nån uppståndelse varken på sin egen födelsedag, eller i samband med att ”hans” AGF firar 100-årsjubileum. Han var sån, ville inte märkas.

Annons

I unga år fick Lalle rådet att inte hålla på med gymnastik: "Det kunde inte vara bra om man var för liten och klen." Det rådet formade troligtvis Lalle både som gymnast och person. Det gjorde knappast att han slutade med gymnastiken. Och han blev knappast mindre envis. För han fortsatte att träna tills han ingick i AGF:s mycket kända och populära Manliga Eliten. De åkte land och rike runt för att visa upp sina gymnastikövningar. Och för Lalle var det bland det finaste någon kunde få chansen att göra.

När familjen växte så var det dags att bli tränare. Varje måndag och torsdag, i cirka 30 år (1965–1995), med baskern på, genade han över vägen från sin verkstad till Rostaskolan.

Som AGF-ledare tränade han 100-tals barn och ungdomar, tjejer och, killar, från nybörjare till elit. Hans genuina intresse för gymnastik gjorde att alla trivdes. Lalle hade alltid extra stort tålamod med de barn och ungdomar som tog lite längre tid på sig för att lära. Dessutom fick han med sig gymnasterna att träna på svårare och svårare övningar, tills många blev toppgymnaster. Det berodde på hans lugna och sympatiska ledarstil och viljan att alla kan. Att han sen inte alltid tyckte att dom nya rönen var bäst, utan det gamla sättet var bättre, det var en annan sak.

Vi tränade också på udda roliga saker, som att tjejerna tränade herrbarr, och att vi då och då provade hans enhjuling. Ingen kunde få oss att kämpa så hårt med armhävningar eller handståenden för att vinna kolan han ibland hade i fickan. Att det sen fanns kola till andra också, det gjorde inget, för man vann äran och fick välja först.

Lalle var av gamla sorten. Den bra sorten. Han stod för exakt det som kamratskap och gemenskap betyder. Det var den röda tråden i Lalles ledarskap och livsstil. Han imponerades inte av någon eller något för att den eller det ansågs vara ”finare”. Utan det enda som kunde imponera på Lalle var gruppkänslan av att stötta och ha kul tillsammans. Och självklart även fin gymnastik. Slarvades det under träning eller tävling fick vi höra det gamla AGF-uttrycket: "Det liknar grisen!" Det var en heder i att träna hårt tillsammans och inte gnälla över smått.

När vi i dag på AGF: 100-årssoaré marscherar in med AGF-fanan, kommer vi att minnas Lalle lite extra. Få kunde bära fanan så stolt och stiligt som han. Och vi är många, många AGF:are som har härliga minnen av Lalle och hans finurliga flin!

Ett stort tack från oss alla barn och ungdomar som Lalle har tränat i gymnastik och självkänsla genom åren! Alla ska vara med och ha kul!

Alla vänner i AGF

genom Anneli Andersson

Vill du skriva ett minnesord?

NA publicerar kostnadsfritt minnesord efter nyligen avlidna personer. Vi avvaktar dödsannonsen och publicerar sedan minnesordet.

Några saker att tänka på:

► En bra maxlängd är cirka 2 500 tecken, då minnesordet annars blir för texttungt. 2 500 tecken motsvarar ungefär en A4-sida text.

► Undvik att skriva i du-form, eftersom texten ju riktar sig till NA:s läsare.

► Av upphovsrättsliga skäl kan vi inte publicera utdrag ur dikter och sånger.

► Vi publicerar gärna en bild av den avlidne.

► Glöm inte dina kontaktuppgifter, om vi behöver fråga dig om något.

Om du vill mejla: [email protected]

Om du vill skicka brev: NA, Familjeredaktionen, Klostergatan 23, 701 92 Örebro.

Om du har frågor: Mejla till [email protected] eller ring 019-15 50 90.

Redaktionen kan komma att redigera insänt material.

Annons