Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mobilförbud löser inte problemet

Annons
angrip rätt problem. Det är inte tekniken som är problemet, utan de personer som använder den för att skada andra, ofta i skydd av anonyma användarnamn och konton, skriver Eva-Lena Jansson. Arkivfoto: TT

Förra veckan rapporterade lokalradion att Olaus Petri-skolan hade infört mobilförbud under skoltid för alla sjätteklassare. Orsaken till detta var att eleverna riskerade att utsättas för sexuella påhopp och kränkningar. Fenomenet med att ta kort eller filma andra med en mobil är inget nytt, inte heller det faktum att snuskgubbar kommer med sexuella anspelningar via chat-funktioner och social medier på internet. Men det finns också de som begår ännu allvarliga övergrepp på barn via nätet. Vi har nyligen kunnat se början på nyhetsrapporteringen från en rättegång mot en 22-årig man som står åtalad för sexuella övergrepp på 96 barn via mobil och dator.

Med ny teknik kommer fantastiska möjligheter men dessvärre finns det också baksidor av samma teknik. Hat och hot via sociala medier men också trakasserier genom spridning av bilder och nedsättande omdömen har blivit allt vanligare. Nyligen presenterades en utredning om hur man kan lagstifta för att skydda den personliga integriteten.

Det finns förslag på en ny straffbestämmelse om olaga integritetsintrång som gör det olagligt att sprida bilder eller uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer, personer i mycket utsatta situationer, nakenbilder eller uppgifter om någons privatliv. Det som i dag rubriceras som olaga hot föreslås utökas och göra det straffbart att rikta hot mot någons frihet eller frid, till exempel att hota med ett olaga integritetsintrång eller ett grovt hemfridsbrott. Dessutom föreslås att rätten till brottsskadeersättning ska omfatta den som utsatts för grovt förtal, det vill säga lögner och påhitt som skrivits om en person i syfte att skada och kränka. De här förslaget från utredningen borde kunna leda till ny lagstiftning, något som jag verkligen välkomnar.

Problemet är – som jag tidigare påpekat – inte tekniken utan de personer som använder den för att skada andra, ofta i skydd av anonyma användarnamn och konton. Nu finns det ju både poliser och journalister som lyckats avslöja vilka som dolt sig bakom en del näthatskonton. En man som vid flera tillfällen hotat och kränkt flera kvinnliga politiker dömdes i slutet av förra året till tre månaders fängelse och ska betala skadestånd till kvinnorna. Förhoppningsvis kan den domen avskräcka några från att näthata och trakassera.

Merparten som anmäls för de här brotten är män. På samma sätt som när det gäller våld i nära relationer så går det inte att se på utsidan vilka som är förövare. Det enda vi vet att en majoritet av männen inte skulle kunna komma på tanken att begå dessa handlingar. En klen tröst för den som drabbats av övergrepp, kränkningar och hat, men ändå viktigt att komma ihåg.

Jag undrar hur man får till en varaktig förändring av dem som begår brott och som tar sig rätten att hota, hata och begå övergrepp både på och utanför nätet? Hur ser vi till att inte fler blir förövare i framtiden? Det är frågor som jag tror fler än jag funderar över. En sak som jag är säker på, det är inte mobilförbud för dem som utsatts för brott som är den hållbara lösningen på problemet.

Eva-Lena Jansson Riksdagsledamot (S)
Annons