Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

När jag tröttnade på fotbollen

En gång var jag kär i fotboll. Ett 29 år långt förhållande med mycket passion.
Jag var som en innekatt som jagade min svans när jag började få tråkigt.
Det fanns alltid nya matcher att se.

Maniskt tvingade jag mig ner i tv-soffan när Manchester United, Chelsea, Arsenal och Liverpool spelade i England. När Inter, Milan och Juventus hade matcher i Italien. Och Barcelona, Real Madrid och Valencia spelade i Spanien. Sedan kom Champions league och fick fotbollsmissbruket att gå från helger till veckodagar. Det var redan tio-tolv matcher varje helg. Trots att jag inte ens hade något favoritlag som jag följde.

Till slut blev det för mycket. För lätt att se.

Jag stängde av tv:n. Ringde Comhem och begränsade kanalutbudet till nio kanaler. Skit i kubik var bästa medicinen.

Mitt förhållande med fotboll var över.

Det var ett år sedan som jag blev mätt. Nu har det gått så långt att jag knappt har en aning om hur topplagens trupper ser ut.

Det är friskt skönt.

Jag säger det rakt ut utan dåligt samvete. Orkar inte bry mig om Adebayor spelar i Arsenal, Real Madrid eller i Tottenham. Skäms inte för att fråga varför Steven Gerrard inte spelar eller vilket lags spelare som kommer att tvingas ha att göra med Craig Bellamy.

Var på White Hart Lane i söndags med Oscar Jansson (ja, reportage i NA kommer inom kort). Örebroare i Spurs eller någon annanstans snart igen om han lånas ut. Vi såg Tottenham mosa Liverpool med 4–0.

Det är tydligen så det ser ut nu för tiden.

”Nye Drogba” Souleymane Coulibale, som drog stora rubriker när han gjorde hattrick mot Brasilien och nio mål på fyra matcher i U17-VM, drev runt på familjesektionen. Tydligen för ung för en Premier league-chans. Även om många reagerar på födelsedatumet som är 1 januari.

Tottenham var för övrigt den stadsdel som blev mest härjad av de våldsamma upploppen. Här, i Londons fattigaste delar, brändes till och med hus ner.

När jag skulle ta ut pengar på vägen till arenan var det mycket trasigt i en redan för sliten miljö. Precis som Clapham Junction som jag stannade till vid när jag besökte Brighton.

Tusentals texter är redan skrivna om upploppen. Men själv funderar jag mest på var tidningsbranschen är på väg. Nyhetskanalernas Breaking news-sändningar låg en timme efter Twitter-flödena i England.

Det är längre än ett år utan fotboll.