Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Man kan inte bara vänta”

– Arbetslöshet är slöseri med resurser. Arbete är också en del av ens identitet. Har man inget arbete är man ingen, man känner sig värdelös.
Orden kommer från Hamid Siraj, en småföretagare som sprudlar av idéer.

Annons
Ovanlig entreprenör. Hamid Siraj i samspråk med Ziad Hameed från Irak. Ziad Hameed är utbildad ingenjör och läser nu till en master på Örebro universitet. På bilden är också Ziads söner, Tareq 9 år och Aymer 3,5 år med. Bild: Jonas Eriksson

– Men man kan inte bara vänta på att få ett jobb, man måste också engagera sig själv. Men samhället måste också skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Hamid Siraj driver företaget Scandinavia FSC, ett annorlunda småföretag, i alla fall med svenska mått mätt, som sysslar med ”miljoner” saker. Bland mycket annat så är han reseförmedlare, jobb- och praktikplatsfixare samt kontaktman mellan nyanlända invandrare och samhället i övrigt. Och så har han tusen affärsidéer i huvudet.

Hamid Siraj kom till Sverige 1998 från Marocko och har en juridisk bakgrund. I Sverige började han att exportera och importera järnskrot innan han slog sig på att bli ”allfixare.”

– Att komma in i det svenska samhället är inte lätt. Men det är oerhört viktigt att man lär sig språket, det är en nyckel till framgång. Men det är mycket man måste kunna sätta sig in i och där hoppas jag kunna var en länk.

– Många av dem som kommer hit är också högutbildade. Trots det har de svårt att få jobb. Det är ett resursslöseri men jag försöker hjälpa till så gott jag kan för att skapa kontakter mellan de människorna och olika myndigheter, företag och organisationer.

Och när jag, NA:s reporter, besöker företaget för att prata med Hamid Siraj möter jag en tunnelbaneingenjör, en konstprofessor i glas och keramik, en elektronikingenjör och en sjuksköterska för att bara nämna några. Vilket ”brain drain” att inte ha dessa människor på plats på olika jobb, tänker jag i mitt stilla sinne.

En av dem jag möter är Luma Muhi, utbildad narkosläkare med tio års tjänstgöring i Irak, som nu fått fyra veckors praktik på Universitetssjukhuset i Örebro.

– Det är svårt att få praktik. Det finns liksom inte någon som har tid att ta hand om en praktikant.

– Trots att vi har samma läkarutbildning i Irak som i Storbritannien så duger inte min examen här. Jag kan gå en ettårig kompletteringsutbildning, och det ska jag göra. Men då måste jag sedan börja om som AT-läkare. I England hade jag fått jobb direkt.

– Jag kan ibland tycka att det är lite orättvist att vi som kommer utanför EU inte bedöms på samma sätt som dom som kommer från EU. – Men vi kan inte flytta till England, i alla fall inte just nu. Min man håller på och slutför en masterutbildning på Universitetet och vi har tre barn.

Men Hamid Siraj har som sagt många affärsidéer.

– Jag hoppas att få hit utbildningsföretaget Miroj till Örebro. Det är en skola som med många olika utbildningar, bland annat för dem som varit utan jobb en längre tid. Har jag tur kan det bli aktuellt redan till hösten.

– Jag har också en idé som skulle kunna förbättra servicen för framför allt många äldre människor. Och det är att packa varor åt dom som handlar. En plastpåse i affären kostar två kronor för kunden men 50 öre att köpa in. För mellanskillnaden, en och femtio, skulle det gå att få lönsamhet att anställa människor som packar. Det skulle öka servicen och antalet jobb. Det skulle också minska köerna i kassan.

– Jag har varit i kontakt med olika affärer och de är inte negativa. Men ingen vill vara först ut.

– Fast jag tror på idén ...

Allt i allo. Språket är en viktig inkörsport till det svenska samhället. Det menar Hamid Siraj, småföretagare och mångsysslare i ordets rätta bemärkelse.

Mer läsning

Annons