Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny modell på gångför prissättningen

Energimarknadsinspektionen, EI, såg dagens ljus för tre år sedan. Uppdraget är att skapa regelverk och övervaka elbolagens prissättning i denna monopolbransch. Men hur har det gått?

Annons

– Vi granskar varje år nätbolagens intäkter i relation till de kostnader som bolagen har för driften av nätet samt det kapital som verksamheten representerar, svarar Tony Rosten, stf generaldirektör.

– Samtliga nätbolag granskas och de företag som har tagit ut för höga avgifter får återbetala till kunderna. De bolag som tidigare har haft för höga intäkter de senaste åren har haft både privata och kommunala ägare, fortsätter han.

ÖverdebiterarDet är ett svar på Villaägarnas rapport som menar att de stora privata aktörerna tenderar att överdebitera sina kunder, medan de kommunalägda bolagen har en mer modest prissättning.

– Det stämmer med vår uppfattning att många kommunala bolag valt att begränsa sina avkastningar och därmed priser. Med det finns många andra bolag som valt att begränsa sina avgifter så att de är väsentligt lägre än vad som bedöms som en rimlig kostnad för nättjänsten. Om de skulle ändra sin filosofi så är det tillåtet så länge de håller sig inom ”taket”, säger Rosten.

Hur stor uppskattar ni att höjningen blir när den nya modellen för nätprissättningen träder i kraft nästa år?– Det går inte att svara på i dag. Bolagen måste ”ansöka” om vilka intäkter de ska få ta ut av kunderna. De ska i detta sammanhang presentera vilka investeringar de tänker göra under den närmaste fyraårsperioden, samt vilka förutsättningar som råder. Vi kommer sedan att ta ställning till den föreslagna intäktsramen, svarar Tony Rosten.

– Men bedömningsgrunderna förändras inte dramatiskt från 2012 utan har i grunden varit oförändrade sedan 2003. Det som är nytt är att det blir en bedömning i förväg för fyraårsperioder och så blir regelverket tydligare.

Varför höjs elnätsavgifterna nu?– Det är de senaste årens krav på ökad leveranssäkerhet som föranleder bolagen att investera. De omfattande investeringarna som sker i det så kallade stamnätet har gett och kommer att ge bolagen högre kostnader som de inte kan påverka.

Den avkastning som bolagen tillåts ha i regleringen bedöms varje år, men har legat på en något så när oförändrad nivå de senaste fem åren, hävdar Rosten.

Elnätsregleringen har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete under de senaste åren.

– Ja, det har lett till det regelverk som nu tillämpas vid granskning av elnätet. Syftet med regleringen är att skydda kunderna mot för höga priser och samtidigt säkerställa att nätet över tiden håller god leveranskvalitet med exempelvis få avbrott.

– Det långsiktiga kundintresset är hela tiden i fokus i vårt arbete, betonar Tony Rosten.

Villaägarna hävdar i sin rapport att skillnaden i kostnad per meter elnät och kund motiveras i skillnaden i avkastningskrav.

Vad är EI:s uppfattning?

– Det stora skillnaderna i avgifter har många orsaker. Det handlar om meter elnät per kund, men också andra geografiska förutsättningar som topografi, möjlighet till samförläggning av ledningar med mera. Andra faktorer är kundsammansättning och teknikval.

Precis de svar från både nätbolag och Energimarknadinspektionen som Villaägarna förutspådde i sin färska rapport. En rapport som visar att närliggande kommuner trots snarlika förutsättningar har olika prissättningar.

Förklara det den som kan?

Mer läsning

Annons