Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nej, städaren tjänar inte för mycket

Annons
Får inte för mycket. Hittills har jag inte mött någon som städar som anser sig ha för hög lön, skriver Eva-Lena Jansson. Arkivfoto: Janerik Henriksson/TT

Varning utfärdas, lönesänkargänget är i farten igen. Just nu viner förslagen genom luften från de borgerliga partier som försöker överträffa varandra genom att komma med olika utspel om sänkta ingångslöner.

En och annan borgerlig ledarskribent tillsammans med andra opinionsbildare på högerkanten försöker måla upp en bild att det enda som kan lösa frågor om arbetslöshet och integration är låga löner. Till sin hjälp har man också ett antal nationalekonomer som på sin kammare kommit fram till att det kanske kan skapas fler jobb genom att sänka lönen för ungdomar och invandrare.

I Sverige lagstiftar vi inte om löner. I stället har denna fråga överlåtits till arbetsgivare och fackförbund att teckna avtal om. I utbyte mot ett kollektivavtal med arbetsgivare lovar fackförbund arbetsfred. Det är en del av den svenska modellen och att bryta upp den skulle få väldigt allvarliga konsekvenser för svenska företag och arbetsmarknaden.

Nu är det inget nytt att borgerliga politiker argumenterar för sänkta löner, men att man gör det nu mitt under heta avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund samt använder flyktingar som en kil för att åstadkomma försämrade villkor på arbetsmarknaden är både anmärkningsvärt och cyniskt. Förslaget med sänkta löner skjuter över skulden för arbetslöshet på den enskilde som då ska arbeta med försämrade villkor just på grund av att sin arbetslöshet. Om några får sämre villkor, löner långt under kollektivavtal så kommer det att påverka hela arbetsmarknaden. Den lägsta lönen i kollektivavtalen är basen som övriga löner tar avstamp från. Hittills har jag inte mött någon som städar, som jobbar på restaurang, i butik eller inom omsorgen som anser att de har för hög lön. Men det är deras ingångslöner som de borgerliga partier och andra på högerkanten anser vara för höga.

I dag har arbetsgivare möjlighet att få ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen för att anställa personer som är arbetslösa. Det gäller unga, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer som nyligen kommit till Sverige. Ersättningen till arbetsgivaren varierar beroende på vilket stöd som ges. För att ta två exempel, instegsjobb och nystartsjobb, så blir kostnaden för arbetsgivaren mellan cirka 6 000 kronor upp till cirka 12 000kr om lönen för den enskilde är 18 000kr i månaden. Poängen med att ge stöd till arbetsgivaren är att den ska få en kompensation för det produktionsbortfall som uppstår om en person behöver längre introduktion för att kunna utföra jobbet. Jag tycker att det är en bra modell med att samhället tar ett gemensamt ansvar för att förbättra matchningen med arbetssökande och företag. Därmed kan man bidra till att minska arbetslösheten utan att sänka lönerna.

Vi som är lagstiftare kan och ska vara med bidra till en bättre arbetsmarknads- och utbildningspolitik för att fler ska få ett jobb att gå till. Det behövs fler löntagare som kan leva på sin lön, inte fattiga arbetare. Vad det gäller lönesänkargängets förslag så anser jag att dessa bör förpassas dit de hör hemma, i soptunnan.

Eva-Lena Jansson Riksdagsledamot (S)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons