Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu är vinnaren utsedd: Slottet är Örebros vackraste byggnad

 
Vår Stad
Visa alla artiklar

Det var inget tvivel om saken. Slottet kammade hem utmärkelsen "Örebros vackraste byggnad" utan större konkurrens. Men hur lockar man folk till en byggnad som från början uppfördes för att hålla människor borta från den? Vad borde man egentligen göra med slottet? NA träffade Raoul Hjärtström från länsstyrelsen för att prata om vår stads vackraste byggnad.

Annons

Att slottet är en värdig vinnare i tävlingen ”Örebros vackraste byggnad” håller Raoul Hjärtström, antikvarie på enheten Plan och kultur på Länsstyrelsen Örebro län, helt med om.

– Slottet är en viktig symbol för Örebro. Att ha ett slott så centralt är såklart väldigt speciellt, och så även faktumet att vi kan gå runt det och uppleva det från alla håll.

På frågan om vad hans egen relation till slottet är blir svaret något mer komplext. Raoul Hjärtström berättar att han främst ser slottet som en del av det som han kallar för ”Örebros finrum”, snarare än en enskild byggnad.

– Det som främst skiljer Örebro från andra platser är att det finns så många intressanta byggnader och arkitekturstilar på en plats. Det finns väldigt tydliga bebyggelsehistoriska årsringar i staden. På Norr går det att se industrialismens epok, på Öster har vi den vackra 20-talsbebyggelsen och på Söder har vi en högklassig modern stadsbyggnad där Krämaren och Medborgarhuset är slagskeppen. Den här väldigt innehållsrika miljön tycker jag är underskattad.

Diskussionerna om vad slottet egentligen ska användas till har varit många. Raoul Hjärtström pratar om den vackra utsidan, och han själv anser att en promenad runt slottet är det finaste sättet att uppleva det på. Den av historien sargade och skrovliga byggnaden vittnar om att det är en plats som har varit med om mycket.

– Det är väldigt intressant att det går att följa slottets byggnadshistoria från medeltid till nutid bara genom att titta på byggnaden. Det tilltalar både känslor och intellekt. Borggården är nästan det finaste utrymmet, att få stå där och uppleva murverkets historia.

Samtidigt bygger den praktfulla exteriören upp förväntningar som är svåra att leva upp till inuti slottet, särskilt eftersom slottet från början var en medeltida försvarsborg. Syftet var att hålla borta människor från dess insida, inte att bjuda in dem. Det har aldrig funnits några riktiga praktinredningar, inga möbler med historisk dignitet att visa upp för en eventuell publik. Raoul själv konstaterar att det är en problematik utan enkel lösning. Förvisso gör slottets exteriör ett exemplariskt jobb som fotokuliss, och kanske räcker det för att byggnaden ska upprätthålla sin status som symbol för Örebro.

– Men samtidigt vore det idealiska kanske att människor har en möjlighet att gå in och se hur det faktiskt ser ut, säger Raoul.

Han konstaterar att slottet skulle kunna värdesättas i högre grad, att det skulle kunna gå att utveckla och göra något av. Själv framhåller han det som en exemplarisk plats att på pedagogiskt sätt berätta om Örebros bebyggelsehistoria.

– Rent bebyggelsehistoriskt är slottet och omgivningarna runt det otroligt spännande. Att förmedla kunskap om slottet som en del av stadsbilden, kanske med någon form av utställning, tycker jag skulle vara idealet.