Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya idéer i nygamla rum när Länsmuseet gör om

Ut med det gamla och mörka. In med ljuset. Ny chef – och nya idéer. På Länsmuseet har det varit en intensiv vår med ombyggnationer. Efter ett drygt halvår med nya chefen Birgitta Johansen börjar det hända saker.

Annons

Som besökare kan man redan nu börja ana vad som sker. Den gamla historiska utställningen ”Gudar och gps” som stått i övre salen utmed Trädgårdsgatan sedan 2002 är borta. Rummet där ljuset nu tillåts flöda fritt från fönstren har förvandlats till en öppen utställningslokal där Lars Jonssons fågelmålningar just nu visas.

– Det var mitt första personliga intryck. Den mörka och rätt slitna utställningen kändes gammal. Om vi ska vara ett fungerande museum kan vi inte ha en utställning som överlevt sig själv, säger Birgitta Johansen, museichef som nu leder arbetet med att helt omdisponera museets lokaler.

Arbetet har bara börjat. I Oktogonen, den åttkantiga salen som tidigare rymt konstutställningar, pågår förberedelserna för nästa steg. Den 18 juni invigs ”Jag tror jag vet”, en utställning där föremål och konst ur museets jättelika samlingar lyfts fram för att belysa aktuella samhällsfrågor

Tillfälliga konstutställningar och permanenta utställningar byter alltså plats. Kvar i den inre delen av museet blir, åtminstone tills vidare, konstnären Karl Axel Pehrssons interaktiva familjeutställning ”Fågel, fisk eller mittemellan”.

– Den har bara fräschats upp och vi har tagit bort djungelrummet. Men den fungerar fortfarande med sitt pedagogiska upplägg, konstaterar Birgitta Johansen som nöjt också kan konstatera att problem med vattenläckage från taken nu åtgärdats.

Det har i sin tur öppnat för nya möjligheter. De två salarna allra längst in i museibyggnaden, som på senare år främst använts för förvaring, kan också öppnas.

– Det ger oss nya möjligheter att visa mer av våra samlingar, både konst och föremål, men vi har också tankar om att hitta samarbetspartners med bra kompetens och som kan ordna intressanta utställningar.

Själva museibyggnaden, ritad av Nils Tesch och med nuvarande form från 1960-talet, har en potential som begränsas av nuvarande utfomning, tycker Birgitta Johansen. Hon upplever entrén mot Engelbrektsgatan med p-platser direkt vid huskroppen och handikapp-ramp som tråkig och föga inbjudande. På önskelistan står en helt omvänd lösning med huvudentré från nuvarande baksida.

– Det skulle knyta an museet till promendastråket längs ån och vidare längs Slottsparken mot Slottet där vi också planerar att ha utställningar, säger Birgitta Johansen och konstaterar samtidigt att detta mer är en vision, ett önsketänkande långt från den ekonomiska verklighet museet lever i.

Just nu handlar det om att ”trolla med knäna” som hon uttrycker det. Men ändå, det ekonomiska läget i år är något ljusare, tack vare ett överskott från vakanser under fjolåret och ett höjt bidrag från Region Örebro län.

Tills vidare vill Birgitta ”sänka trösklarna” till museet och få fler att beröras av exempelvis konsten. En idé är att låta länsinvånare med samma yrkesbakgrund få välja varsitt verk ur samlingarna och visa upp med en egen motivation. Tanken är att visa resultatet även i hemkommunerna.

– Genom att låta människor som normalt inte interagerar med konst få delge vad de tänker och gillar, tror jag att vi kan nå ännu fler. Vi har också ett tydligt uppdrag att synas även utanför museet, konstaterar Birgitta Johansen som också vill puffa lite extra för två andra satsningar under året.

På arbetarmuseet Gråbo invigs 28 maj en utställning om Karlskogas moderna bebyggelse och i höst planeras en vandringsutställning med fokus på hembygdsrörelsen som i år fyller hundra år.

– Där görs i dag massor av intressanta saker och det vill vi visa, inte i första hand på hembygdsgårdar utan kanske på mackar och gallerior där människor finns, säger Birgitta Johansen.