Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya livskraftiga antisemitiska skott i den skånska myllan

Kränkningar, mobbning, hot, trakasserier, våld, vandalisering av kyrkogårdar och brandbomber mot synagogor är vardag för den judiska befolkningen i Malmö – och på andra ställen i Skåne.

Annons

Vi talar inte om ett brunt och ont europeiskt 30-tal utan ett multikulturellt Sverige precis just nu.

Polisen fick 2009 in 79 anmälningar om hatbrott med antisemitiska förtecken. En fördubbling jämfört med tidigare år. I synagogen i Malmö behövs vakter. Sk Hakoah, en av Sveriges första invandrarklubb i fotboll, får sin beskärda del av hot och våld trots att de flesta spelarna är etniska svenskar.

Antisemitismen skjuter nya livskraftiga skott i den skånska myllan. Till de hotfulla sedvanliga högerdödskallarna sällar sig vänsterextremister och extrema muslimer från Mellanöstern där antisemitismen är grundmurad.

Rädslan sprider sig bland de judiska familjerna. En del känner sig så hotade och osäkra på framtiden att de flyttar från staden.

Om detta kan man läsa i en artikelserie i Skånska Dagbladet (25-27/1).

Men om de många hatbrotten riktade mot Malmös judiska befolkning visste tydligen inte kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) särskilt mycket. I en intervju ingående i serien undviker han sorgfälligt denna specifika förföljelse mot judarna och pratar i stället i generella ordalag och väl om att alla grupper ska kunna känna sig trygga och säkra i Malmö. Och att all rasism ska bekämpas.

Reepalu råkar i förbifarten jämställa sionism och antisemitism. Han tycker att den judiska församlingen bör ta avstånd ifrån Israels Gaza-politik. Här närmar han sig en klassisk antisemitisk tankefigur:

Det är judarnas fel att omvärlden ger sig på dem.

Den kopplingen behåller han i en intervju i engelska Sunday Telegraph

(21/2) där han lyckas med konststycket att hävda att judarna i Malmö inte varit utsatta för några attacker - och om så vore fallet skulle det röra sig om anti-israeliska attacker.

Reepalu är ingen antisemit men framstår som en slät figur. Givetvis anser han att han blivit felciterad. Han lägger dock in backen efter ett möte i torsdags med företrädare för den judiska församlingen i Malmö och efter att ha fått fakta av polisen. Han medger att han inte visste tillräckligt om den judiska befolkningens utsatthet och är nu redo att agera.

Frågan är om det lugnar den judiska befolkningen. Särskilt förhatlig från en liberal synvinkel är hans koppling mellan Gaza-kriget och en önskan om ett avståndstagande mot Israel agerande av den judiska församlingen. Som om alla judar, också de som bor i Malmö, är ansvarige för staten Israels politik.

Reepalus naiva frasmakeri och hans påstående att inga attacker ägt rum mot den judiska befolkningen är tecken på nonchalans. Ett hån mot de drabbade.