Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökat flyktingtryck sänker kvalitén

Allt fler ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige. Det ökar trycket på kommunerna.
– När det kommer så många kan vi inte hålla samma kvalité, det känner jag oro för, säger Anna Jakobsson, chef för enheten för ensamkommande barn och unga i Örebro kommun.

Annons

2008 kom det 388 ensamkommande barn till Sverige. I år har det hittills kommit 2 500.

Situationen är värst i storstäderna men även Örebro märker av problemen. De barn och ungdomar som tidigare snabbt kunde få en plats i en kommun blir nu kvar längre på de så kallade ankomstboendena, där det är tänkt att de bara ska stanna en kort tid.

Börjat haverera

– Systemet har redan börjat haverera. Det kommer fler barn än vi mäktar med. Här i Örebro har vi hittills kunnat hantera det. Vi har till exempel kunnat hjälpa andra kommuner, som Solna och Sigtuna, med avlastning men nu går det inte längre. De barn som kommer hit blir kvar i vårt system, tidigare har de flyttat vidare till andra kommuner, säger Anna Jakobsson.

Örebro har tagit emot ensamkommande flyktingbarn sedan mitten av 2000-talet.

I dag finns en väl utbyggd verksamhet där de tas om hand från det de kommer till Sverige tills de är redo att klara sig själva.

Från Nova i Mellringe, via Pionjären på gamla I3 till Utslussen som hjälper till med allt från svåra problem till att skjutsa hem en soffa som köpts på Blocket.

– Även fast man är 8–19 år kanske man inte är helt flygfärdig, säger Anna Jakobsson.

Och vid 21 skrivs de ut?– Ja, men det kan ske tidigare också. Vi minskar stödet allt utifrån vad de hanterar själva. Men vid 21 är det tänkt att de ska stå på egna ben.

Hur har det gått för de ungdomar som kommit hit?– Spontant tror jag det gått riktigt bra men de här vill vi titta mer på. Det har inte gjorts speciellt mycket studier på det men det man sett är att mycket kan kopplas till om ungdomarna har ett nätverk eller kontakt med släkt någonstans i världen. Nu när ungdomarna börjar skrivas ut här så vill vi göra bra uppföljningar och se hur det gått efter tre år, eller efter fem.

Men under de här åren som kommunen haft den här verksamheten, vad har ni lärt er?– Att skolan är jätteviktig. När de kommer hit som 14–15-åringar måste de läsa in hela grundskolan och de behöver jättemycket stöd för att klara det. Det är också viktigt att uppmuntra kontakten med hemlandet och eventuella anhöriga.

Nästa år räknar Migrationsverket att det ska komma cirka 4 000 ensamkommande barn.

Är du orolig för hur det ska bli?

– Ja, jag vill säga att det är oroande. Jag vill att barnen ska vara med sina föräldrar och att det kommer så många är inte positivt. När de är här vi vill kunna ge dem ett schysst mottagande, men det kan bli tufft.

Annons