Annons
Vidare till na.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Omsorg – det avgörande men förträngda och intet gjorda

Att bry sig .

Att vara inkännande .

Att ta hand om .

Att ha omsorg om den unga människan, är att ta omsorg om sig som vuxen, också.

Barn, barndom, barndom den enda vi har, barndomen går inte i repris, ”förskole”plikt, skolplikt, prestationskrav, barnuppfostran, fostransansvar, samhällsfostran ... prestationssamhälle som nu även är i sikte inom förskolan.

En separation in i stora åldershomogena grupper med barn i samma stora behov av omsorg ...

Det är inte anständigt och värdigt ett samhälle som vill se sig i framkant av utvecklingen att tvinga små barn till separation från sina föräldrar eller en viktig vuxen mitt i den känsliga tiden med stort omsorgsbehov, språkutvecklingsfas, anknytning och identitetsutvecklingsfas vid ett till ett och ett halvt års ålder. En separation in i stora åldershomogena grupper med barn i samma stora behov av omsorg där ett fåtal personal tar över. Vad blir det av trygghet och tillit; ta sina första steg, börja prata, interagera, få bekräftelse, bli sedd, äta, sova, bli ompysslad, ha en famn att krypa in, upptäcka världen … den dagliga livsvärlden som är livet när det inte värderas och prioriteras.

Det enda vi verkligen säkert vet att vi har tillgång till det är varandra och med det den inneboende överlevnadsegenskapen att vara sams.

Förskola och skolan blöder på grund av orimliga arbetsförhållanden och arbetsmiljö för så väl barn som vuxna. Det är otroligt många ord skrivna om och för verklighetens praktik och otroligt många som jobbar med det och kan mycket om förskola och skola men omsorg om barnen som vistas där är det ont om samt personal. Det gör väldigt ont i själ och hjärta att det får fortgå trots att detta är väl känt men ändå inte är den mest viktiga uppgift att ta itu med för de styrande.

Det finns mer tvingande regler gällande djur i fångenskap.

Förskoleupproret bildades som en reaktion på orimligheten i verksamheten så också senare Skolupproret.

Omsorg inom skolans värld finns i det som handlar om ordet skolomsorg det vill säga fritidshemsverksamheten. Där finns inte längre heller ”någon” omsorg. De förutsättningarna har försvunnit för länge sedan.

När kommer dessa livsviktiga och livsavgörande utfall från praktiken överst på agendan? Ska det behövas ett Föräldrauppror, Mor- och farföräldrauppror, Ungdomsuppror, Arbetskamratsuppror… Kan det vara så att det till och med behövs ett Barnuppror då detta med barnkonventionen mer verkar vara en papperstiger. Det finns mer tvingande regler gällande djur i fångenskap.

Dags att vaccinera samhället med kärlek och omsorg.

När omsorgen funkar då kan det bli en lärmiljö för i omsorg värnas gruppens och individens välmående. Det hänger liksom ihop och ihop med livet.

På det frågar vi oss varför det är så många till och med barn som har stressrelaterade symtom, den psykosociala ohälsan ökar, mobbing, våld och misshandel tillhör vardagsmat inom skolan, kriminaliteten blir en plats för tillhörighet… Vuxna ska sitta i tvärsektoriella möten och komma på hur man ska med symtombehandling av barn åstadkomma förändring. Det är reaktivt eller istället för proaktivt.

Dags att ställa om! Dags att vaccinera samhället med kärlek och omsorg. Det görs med omvärdering och prioritering av det som skapar förutsättningar för livsinnehåll med omsorg. Tänk att behovet av omsorg är detsamma oavsett om du är rik eller fattig. Skillnaden är att den som har resurser har möjlighet att kompensera det dåliga utfallet men betänk vilket slöseri och förlust av liv – livskvalitet. Barnets liv, våra liv är nu och barndomen går inte i repris därför gäller det att handla nu.

Siv Östman

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel