Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt grövre våldsinslag

Annons
Våldsam aktivism. Grupper som säger sig slåss för ekologi eller djurrätt tar använder allt oftare våld, skriver Johan Persson (FP). Arkivbild: Johan Nilsson/scanpix

Polisen behöver tillskapa en nationell enhet för att bekämpa ekoterrorism, et vill säga den form av djurrättsaktivism där extremister med våld vill driva igenom sin syn på djurskydd. I dag har inte Rikskriminalpolisen eller Säkerhetspolisen tillräckligt fokus på de aktiva grupperingar som hotar och förstör livet för människor som råkar arbeta med till exempel djur.

Denna extremism behöver möta ett mer kraftfullt motstånd än vad varje länspolismyndighet i dag mäktar med. Det är inte sällan nationella nätverk med internationella kopplingar som ägnar sig åt allt från diverse utomparlamentariska aktioner till mordbränder. Mordhot, mordbränder och bilsprängningar står på aktivitetslistan. Detta mot enskilda individer som äger eller är anställd i en helt laglig verksamhet. Folkpartiet och regeringen har vidtagit åtgärder i rätt riktning så som till exempel den nya stalkinglagstiftningen mot förföljelse. Det är också viktigt att polisen snart kan få en mer modern organisation med specialistfunktioner samlade nationellt, liksom att vi satsar på forskning om extremism där även ekoterrorismen kan granskas närmare.

Det finns ett antal olika grupperingar som med våld och olika utomparlamentariska metoder säger sig slåss för ekologin eller djurens rätt. Socialekologisk Aktion, Djurrättsalliansen och Djurens Befrielsefront är några grupperingar. Antalet ”eko-terroristbrott” i Sverige var under 2010 och 2011 189 stycken. Inte minst i Örebro är dessa grupper ett betydande problem och utgör ett synnerligen närvarande hot mot vanliga människor. Bara i Örebro utfördes det under 2011 ett 60-tal sådana brott. Nerikes Allehanda har till exempel i flera reportage visat på dessa grupper och vilken skada de gör när det begår brott mot enskilda människor.

Det är viktigt att understryka att människors engagemang för till exempel djurens rätt är helt rimlig. Det finns all anledning att diskutera den svenska lagstiftningen kring djur- och naturskydd i Sverige. Det gäller dock att sätta en skarp gräns mot olika gruppers våld och hot i det ”goda syftets” namn.

Denna form av aktivism, som i vissa sammanhang kallas ekoterrorism, är dock inte ny. Den bygger på en lång tradition av aktivism med extrema förtecken. Vad som däremot är nytt är de metoder som används. Grupperna har i högre grad blivit underjordiska och alltmer våldsamma.

Så kallad enfrågeterrorism, det vill säga terrorism som endast riktas mot en viss fråga, har blivit betydligt vanligare i EU enligt Europols senaste rapport om situationen och tendenserna vad gäller terrorism. Attacker i samband med djurrättsextremism har genomförts mot bland annat finansföretag, forskningsanläggningar, universitet och företag inom nanoteknik, läkemedel och livsmedel.

All form av våldsbejakande extremism påminner om varandra. Processerna är liknande bakom massmördare Breivik och självmordsattentatet i Stockholms julhandel för ett drygt år sedan. Egen psykisk störning kan vara en drivkraft bakom brottsligheten, men inte sällan är det andra extremisters hjärntvätt som transformerar unga människor till vålds- och terrormaskiner.

Regeringens handlingsplan mot all form av våldsbejakande extremism är ett steg på vägen. Extremismen kan ta många skepnader och vi får inte luras att tro att hoten uteslutande kommer från våldsbejakande islamister och högerextremister. Våldsbejakande extremism måste tas på allvar oavsett dess drivkraft och vad man är fanatisk för. Det är dags för polis och andra brottsbekämpande myndigheter att uppgradera sin syn på denna brottslighet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons