Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Besparingen” kan kosta 700 000 kronor per klient

Annons

Kommer minskade resurser öka tvånget inom socialpsykiatrin? Frågan är berättigad, risken finns. Det vi syftar på är att man nu tar bort det stöd som personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning har och som faktiskt visar sig vara effektivt, nämligen de personliga ombuden (PO) i norra länsdelen. Hur kan våra drabbade nu hitta stöd i kommunerna om de behöver hjälp med att reda ut kontakter med olika myndigheter?

Vi vet att många med funktionsnedsättning har haft stor hjälp av personliga ombud och att det finns en oro över vad som ska ske efter avvecklingen.

Hur tänker Lindesbergs kommun när man avslutar PO? Är det en väl genomtänkt strategi? Är en kortsiktig besparing värd mer än den ökade livskvalitet som de drabbade kan få med hjälp av personligt ombud? En besparing som i längden förmodligen kommer att bli en ökad kostnad för kommunen.

Och varför diskuterar inte kommunen nedläggningen med brukarorganisationerna innan beslutet tas? Som representanter från olika brukar- och anhörigorganisationer i Örebro län vill vi gärna ha ett svar från kommunen.

Det råder ingen tvekan om att PO innebär en kostnad för kommunerna. Men i ett samhällsekonomiskt perspektiv och för landstingen är ombuden lönsamma, vilket också påvisats i en rapport som socialstyrelsen publicerat. Så avvecklingen får vi anta har ekonomiskt bakgrund. Ingen information till brukar- eller anhörigorganisationer har gått ut från någon av kommunerna.

Verksamheten PO har sitt ursprung i den så kallade psykiatrireformen från 1995. Tio försöksverksamheter på olika håll i landet utvärderades under en treårsperiod och visade på klart positiva resultat för drabbade som fått ta del av insatser från PO.

År 2000 beslutade regeringen om att ge statsbidrag till kommunerna för att inrätta permanenta verksamheter med personligt ombud.

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har tillsammans utvärderat och sammanställt verksamheterna, som i en rapport överlämnades till regeringen 2005. Rapporten visar genomgående positiva resultat från verksamheten.

Den målgrupp som man studerat kostar samhället cirka 350 000 kronor per klient och år.

Ombudens arbete har bidragit till betydande effektivitetsvinster och ett bättre utnyttjande av resurserna. De årliga vinsterna på längre sikt beräknas nå upp till cirka 170 000 kronor per klient och år, alltså nära en halvering av kostnaden.

Kostnaderna för en PO-insats i de två kommuner som studerats (Kristianstad och Lund) uppgår till cirka 40 000 kronor per klient. Under de fem år som följer efter det att en klient fått ett ombud minskar samhällskostnaderna med cirka 700 000 kronor, vilket i avkastning motsvarar cirka 17 gånger pengarna.

Mot denna bakgrund är det lätt att som skattebetalare ifrågasätta ett beslut att avveckla personliga ombud.

Som skattebetalare kan man också se de vinster som skulle gå att göra med en samordning av uppdraget PO mellan landsting och kommun med möjligheter att fördela kostnader så att båda parter blir vinnare.

En tredje vinnare blir den som drabbats av psykisk sjukdom och dennes anhöriga.

Vill också påminna om att Handisam i dagarna ger ut publikationen ”Samråd – en vägledning för myndigheter”.

Sofia Wange, samordnare NSPH (Nationell samling för psykisk hälsa)

Henry Andersson, ordförande FPS (Föreningen för psykiatriskt samarbete)

Tuula Pettersson, ordförande i Attention Lindesberg med grannkommuner

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons