Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bortse inte från riskerna – se vad som hände Karlstad

Den styrande majoriteten i Örebro kommun hävdar att beslutet att investera i vindkraft är gjord utifrån någon slags försiktighetsprincip. Granskar man kalkylerna framträder dock en annan bild.

Annons
Vindkraftverk.  Det är bättre att köpa in klimatsmart el vilket minskar risken jämfört med att producera egen el, skriver Johan Bonerfält.Arkivfoto: Anders Törnström

De risker som togs upp i beslutsunderlaget är det framtida ränteläget och marknadspriset på el och elcertifikat. ”Riskanalys har genomförts för att se påverkan av lägre elpriser” står det efter de korta raderna.

Det som inte framgår är dock minst lika intressant:

Priserna i beslutsunderlaget borde vara den minst kontroversiella delen i kalkylen, då det finns en marknad fram till år 2024. Beslutsunderlaget i juni 2013 baserades på en prisnivå som låg sex öre/kWh högre än marknadspriset ett par veckor innan beslutet klubbades.

Beslutsdokumentets skrivning om att ”Denna risk hanteras genom att använda försiktiga nivåer” är i det ljuset minst sagt märklig. Faktum är att marknadspriserna i början av juni 2013 i princip var på de nivåer som i underlaget definierats som worst case. Året som passerat sedan dess har priserna fortsatt falla lika mycket till, och det finns ingenting som pekar på någon snabb återhämtning.

Alla tekniska risker och motpartsrisker är helt utelämnade. Typexempel på båda dessa kan hittas i vårt västra grannlän där tekniska problem (växellådor) och motpartsproblem (leverantör i konkurs) gjort att Hammarö/Karlstad kommun bara under 2013 fått skjuta till 140 miljoner kr för att rädda Vindpark Vänern från konkurs, och där kommunal verksamhet i Hammarö nu drabbas. Kalkylen negligerar också helt de empiriska studier som visar att verkningsgraden sjunker med ålder. I Örebros investeringskalkyl kommer i stället vindkraftverken att ha samma verkningsgrad under hela livslängden. Verkningsgraden ökar dessutom i senare kalkyler till nivåer långt över snittet för både Örebro och riket.

Avkastningen på investeringen beräknas till 4,5 procent enligt beslutsunderlaget, och det är avkastning på kapital som åsyftas och inte vinstmarginal (som en del ledamöter i KF uppenbarligen trodde direkt efter att beslutet fattats). Vinstmarginalen enligt beslutskalkylen är måttliga 2,6 procent, utan att någon av de risker som tas upp ovan är medräknade. Är dessa nivåer tillfredsställande finns det med stor sannolikhet placeringar med betydligt lägre risk, och som inte binder kapitalet.

Så vad borde vi gjort i Örebro i stället? Naturligtvis samma sak som vi gjort sedan länge. Den elinköpspolicy som finns, antagen 2006, säger att kommunen ska köpa in el som är märkt ”Bra Miljöval” (SNF). I åtminstone åtta år har alltså Örebro kommuns elanvändning redan varit klimatneutral. Vinsten med att köpa in klimatsmart el i stället för att bygga egen produktion är givetvis att risken minskar avsevärt. Med minskad risk följer också att möjligheten att tjäna pengar försvinner, men grundfrågan blir ju då snarare vad som är kommunal kärnverksamhet – investera i produktionsresurser eller kommunal service. Finns det något egenvärde med att ha kommunala bolag om det finns andra aktörer som gör samma sak?

Den väg som nu har valts, med långsiktig kapitalbindning och högt risktagande med skattepengar, kan bli en rysare för Örebros kommuninvånare fram till 2038 då investeringen är avskriven.”

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons