Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att EU skärper kontrollen av djurskyddsregler för grisar

Nu är det snart jul och många letar efter den godaste julskinkan. Förra året handlade vi svenskar hela 7 000 ton julskinka. Branschorganisationen Svenskt kött spår att försäljningen kommer vara densamma i år.

Annons

Men parallellt med skinkjakten pågår en grisdebatt i Europaparlamentet. Grisarnas knorrar, stallar och skulor är åter i fokus för EU:s folkvalda.

Protesterna växer mot EU:s så kallade grisdirektiv – djurskyddskrav som många medlemsländer brutit mot i över tio år.

I Europaparlamentet cirkulerar just nu ett brev som riktar sig till den nya kommissionären Phil Hogan. Irländaren som sedan någon månad ansvarar för jordbruk och djurhållning i EU.

Tillsammans med 40 andra kolleger kräver jag att Hogan tar tag i det utbredda fusket med djurskyddsregler för grisar.

Kontroller och sanktioner måste förstärkas så att alla länder börjar följa reglerna. I januari vill vi sitta ned med jordbrukskommissionären för att diskutera hur detta kan göras.

För det är hög tid att alla ställer upp på en schyst djurhållning som innebär att djuren har det bra och att Europas bönder konkurrerar på lika villkor.

Enligt EU:s grisdirektiv är det förbjudet att klippa av grisarnas knorrar och det är krav på att de alltid ska ha tillgång till strö att böka i. Men trots att det gått över tio år är det fortfarande norm att bryta mot reglerna i delar av EU.

I Sverige har vi valt en annan väg med högre djurskydd. Det har lett till att våra grisar är friskare och växer snabbare än i andra länder.

De har mer utrymme att röra sig på, alltid tillgång till strö att böka runt i och de får ha sina svansar kvar. Dessutom använder svenska bönder minst antibiotika i hela EU.

Att våra grisar är friska är bra både för djur och miljö. En sjuk gris innebär lidande för djuret, men det leder också till att grisarna tar åt sig näringen i fodret sämre och växer långsammare.

I internationella jämförelser ser vi att svenska grisar är bäst på att utnyttja näringen i fodret.

Det innebär att det går åt mindre mängd foder för att producera samma mängd kött.

Det leder till att det totalt sett går åt mindre foder, vilket minskar miljöpåverkan för det svenska grisköttet.

Vi kan vara stolta över att svenska bönder föder upp grisar som är friskare och växer snabbare. Men som nyligen uppmärksammats i tidningen Hunger, är det ibland svårt att veta om maten vi köper faktiskt är svensk.

Även om köttbullarna eller rödbetssalladen är märkta med ursprungsland Sverige innehåller de inte nödvändigtvis enbart svenska råvaror.

Även om det är svenskt kött i köttbullarna kan andra ingredienser vara importerade. För att veta vad det egentligen är vi ställer på julbordet behöver ursprungsmärkningen bli bättre – det är en fråga jag kommer fortsätta driva mot en konservativ majoritet i EU.

Men en sak kan vi alla göra i jul, och det är att välja bort den danska och tyska skinkan.

Då vet du att grisen haft ett bättre liv och att familjen får godare och nyttigare skinka.

Jag vill uppmana alla att köpa svensk julskinka och jag uppmanar samtidigt regeringen att föra en aktiv politik för att skärpa djurkontrollerna i EU:s medlemsländer.

Europaparlamentariker

Jytte Guteland (S),

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons