Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De enskilda länderna har ansvar för sina medborgare

För ett och ett halvt år sedan gjorde jag tillsammans med några kolleger i min riksdagsgrupp en studieresa till Rumänien.

Annons

Detta med anledning att det redan då på många platser i landet var många EU-medborgare som tiggde på våra gator. Vi besökt regioner och regionala företrädare. Vi besökte fattiga familjer och vi besökte familjer som lyckats skapa sig ett lite bättre liv. Vi besökte departement och parlamentet med syfte att se hur man arbetade med fattigdomsbekämpning i ett EU-land där flera miljoner invånare lever under fattigdomsgränsen.

Sverige är en stor nettobidragsgivare till de sociala fonder som finns för länder i EU att söka pengar till för att arbeta med fattigdomsbekämpning. Mycket pengar finns i dessa fonder och vi som rikt EU-land bidrar genom våra skatter till fonderna för att andra länder ska kunna minska sin andel av befolkningen som lever i fattigdom.

Det handlade mycket om att via pengar från de sociala fonderna, arbeta med att öka andelen barn som går klart sin grundskola och även högre utbildning. Utbildning är gratis för alla i Rumänien men ändå finns det många barn som inte går klart sin skolgång. Man har inte förebilder som har studerat och många kommer från familjer där utbildningsnivån är låg eller har föräldrar som inte har gått i skolan alls. En bra skolgång för alla barn är viktigt, det finns inget annat sätt att arbeta bort fattigdomen än att barn och unga skaffar sig en bra grundutbildning. Rumänien har en mörk historia där tidigare regimer i landet systematiskt tvingat människor att leva utanför det vanliga samhället, utan fast bostad, skolgång och möjlighet till försörjning på ett bra sätt.

Mycket bra arbete pågick i Rumänien och många har lyckats göra en resa från absolut fattigdom till att skaffa sig både utbildning och jobb. Vi träffade personer som nu arbetade som projektledare och att vara förebilder för unga. Man arbetade med att på olika sätt motivera unga både till studier men också att skapa fritidssysselsättningar för unga, som fotboll. Att helt enkelt ge barn en bra uppväxtmiljö. För att ha den möjligheten måste barnen också finnas i sitt hemland och ha tillgång till sina föräldrar, något man i Rumänien upplevde var ett problem.

Alla länder i EU är socialt ansvariga för sina egna medborgare. Att människor inte behöver svälta är de enskilda ländernas ansvar, det var också ett av kriterierna man som land måste uppfylla för att komma med i EU. När då människor lever i sådan fattigdom att man väljer att åka till Sverige för att tigga är det inte ett problem bara för den enskilde, det är ett problem för respektive hemland. Det är ingen lösning på fattigdom att tigga, tvärtom om tiggeri blir en organiserad form av verksamhet för att klara sin familjs överlevnad är detta en mycket mörk framtid för den enskilde.

Vi behöver i stället för att uppmuntra tiggeri, trycka på politiskt, så att hemländerna gör sitt politiska arbete för att minska fattigdomen. Det handlar om reformer för att fler ska kunna få arbete, men också att motverka korruption och diskriminering.

Det är inte värdigt vare sig för Sverige att ha ett utbrett tiggeri eller värdigt för något av våra europeiska länder att ha så svagt socialt skyddsnät, att deras medborgare väljer denna väg. Om vi accepterar tiggeri så accepterar vi indirekt att EU:s medlemsländer inte tar ansvar för sina medborgare. Det innebär att fler generationer kommer att växa upp utan fullgjord skolgång och med en förstörd hälsa redan i unga år.

Fattigdom är farligt, på alla sätt och absolut farligast är den om vi genom att ge småpengar i en burk tycker att vi är med och minskar den. Ingen medborgare i EU ska behöva leva på det sättet.

Riksdagsledamot (M)

Örebro län

Lotta Olsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons