Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det finns ett samband mellan elevers resultat och lärarbehörighet

Annons

I NA (21/3) säger några elever som går sista året i grundskolan, att lärarna är en avgörande faktor för hur eleverna klarar skolan. Välutbildade och engagerade lärare efterfrågas och eleverna påpekar det självklara att färre elever i varje klass, skulle göra det möjligt för lärarna att ge individuell hjälp till eleverna. Det var länge sedan man hörde så kloka ord sägas och de här eleverna inser samtidigt sitt eget ansvar för studierna.

På samma uppslag diskuteras det faktum att många elever inte når ett slutresultat som ger dem behörighet till gymnasiets nationella program. Elevresultaten kan man läsa om i skolnämndernas årsberättelser, där man förutom de ekonomiska resultaten också redovisar personalens köns- och åldersfördelning, sysselsättningsgrad, anställningsform, sjukfrånvaron i procent av arbetstiden, kompetensutveckling med mera. Lärarnas behörighet redovisas däremot inte, med undantag för andelen personal med högskoleutbildning inom förskolan.

Om eleverna undervisas av enbart behöriga ämneslärare och om dessa bara undervisar i de ämnen de har behörighet i, det redovisas inte någonstans. Å andra sidan erkänner man att det saknas full kännedom om lärares kompetens och behörighet och att Örebro kommun därför köpt in en kompetensmodul i ett datasystem för att åtgärda problemet.

Senare samma kväll har Aktuellt ett inslag som beskriver hur globaliseringen redan nu visar att andra länder i världen, som har satsat på utbildning, går förbi oss och ska vi vara med i den utvecklingen så måste det ske en förändring på många områden inom den svenska skolan.

Vi har nyligen fått nya skollagar och en ny lärarutbildning, men det tar lång tid innan vi kan förvänta oss att se resultaten från dem. De ska ersätta en period som omfattar de senaste två, tre decennierna av en nedåtgående spiral när det gäller kunskapskrav på eleverna och behörighetskrav på den undervisande personalen.

Problemen med lärarlegitimeringen beror säkerligen på den mängd olika utbildningar som florerat inom lärarutbildningen, ibland med ämneskombinationer som inte är gångbara inom skolan. Till detta kommer också brister i arbetsmiljön och den låga ersättningen efter flera års studier, som gör att få söker till lärarutbildningarna.

Kopplingen mellan måluppfyllelsen i undervisningen och behörigheten hos lärarna verkar vara något eleverna på våra grundskolor i alla fall inser. Det är ändå positivt att många unga verkar förstå vad som krävs i framtiden för den svenska skolan.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons