Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det här förslaget har inget stöd i aktuell skolforskning

Beskedet från Jan Björklund (FP) och allianspartierna att betyg ska införas från skolår 4 är fel av flera skäl. Motivet är sannolikt rent taktiska skäl där nu både Alliansregeringen och De rödgröna partierna tävlar med nya förslag snart sagt varje vecka för att vinna ”valkampen om skolan”.

Annons

Gustav Fridolin (MP) har nog rekordet i populistiska löften om nya miljarder och ständigt nya utspel. Det är förödande för alla lärare och skolledare som främst önskar lugn och arbetsro så de får möjlighet att genomföra de reformer som redan är beslutade!

Det är möjligt att något block ”vinner skolkampen men förlorar skolan”, i det uppdrag som man är till för; att skapa de bästa förutsättningar för alla elever att få en skolgång med lust att lära och uppfyllda skolkunskaper. Vad är då vunnit?

I dag behövs ett nytt och gott politiskt ledarskap inför valrörelsen, där Jan Björklund (FP) borde bjuda in Stefan Löfven (S) till ett handslag och ”borgfred för skolan” nästa mandatperiod. Redan nu skulle man kunna enas om de viktigaste utvecklingsfrågorna för skolan och håller fast vid dem utan att komma med nya förslag till reformer. De reformer som redan är beslutade tar cirka fem till sju år att implementera och då är det självklart att skolan behöver arbetsro. Politikernas främsta uppdrag är då att följa upp skolutvecklingen.

Jag är ganska övertygad om att ett sådant politiskt ledarskap skulle välkomnas av de flesta inom skolan och även föräldrar och elever.

Förslaget med betyg från skolår 4 är sällsynt dåligt. Det finns nästan inget i aktuell skolforskning som stöder en sådan reform. Den skärpning som skedde från 2006 av Alliansregeringen för att stärka elevernas stöd i utveckling och växande i kunskap var nödvändig genom skriftliga omdömen med mera.

Men betyg i så tidig ålder riskerar att bli stigmatiserande och skapa otrygghet hos eleverna, vilket inte främjar lusten att lära. Förslaget sågas av forskarna, bland annat av Alli Klapp, nu vid Columbia University – tidigare Göteborg universitet som forskat kring effekterna kring betyg i de lägre skolåren. Hon säger följande: ”små barn som får dåliga betyg riskerar att koppla det till sin egen person och helt ge upp i skolan. Betyg främjar inte lärande, utan det är lärarnas kompetens som gör det”.

Andreas Fejes, professor i pedagogik vid Linköpings universitet säger följande: ”betyg i lägre åldrar får en stämplande karaktär, det är bättre med bedömningar av formativ karaktär genom muntliga förhör, samtal och dialog”.

Det finns mycket goda exempel för Sverige att ta efter, till exempel Ontario i Kanada som för tio år sedan hade en liknande situation som den i Sverige. Politikerna besluta då att gemensamt vara överens om ett fåtal utvecklingsreformer och att inte komma med nya förslag under en längre tid, samtidigt som man gjorde stora satsningar på lärarna.

Resultatet i dag är myc-ket positivt, med en stark utveckling av elevernas resultat och prestationer. Förtroendet för skolan i Ontario har stärkts avsevärt och skolresultaten stiger.

Skolan kommer kanske att vara den viktigaste frågan för väljarna inför valet 2014, och då är frestelsen mycket stor att komma med nya utspel, lova nya miljarder. Risken är stor att den strategin från partierna är felaktig och får motsatt effekt för eleverna, vilket knappast var syftet. Nu behövs samsyn och ansvar genom återhållsamhet med nya förslag på reformer, betyg från årskurs fyra är ett sådant dåligt exempel.

Lennart Bondeson

Kommunalråd (KD)

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons