Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det hör till spelets regler att bli påhoppad

Annons

Ja du Eva-Lena Jansson, livet är inte så enkelt, men det vet du ju redan. Vem har lurat dig att tro att politikeryrket skulle vara enkelt? Du måste väl ha förstått det när du gav dig in i politiken.

Vi människor har behov av att bli bekräftade och helst positivt. Om det nu är så att du tycker att du blir negativt bekräftad så får du nog tåla det. Eller också byta yrke. Är det förresten okej, tycker du, att be dina partikamrater att byta parti?

Jag anser att det hör till spelets regler att även bli personligt påhoppad för beslut man är missnöjd med som väljare. Du representerar ju antagligen det parti som fattat beslutet och följer dess riktlinjer. Vem skulle man annars rikta sitt missnöje emot?

Det där med etik och moral är svårt, var går gränsen mellan personliga och partipolitiska påhopp? Någon har sagt om moralen: som sådan kan den överallt iakttas, men den kan inte förklaras.

Jag funderar på hur det skulle vara i Sverige om politikerna fick utstå samma påhopp som i till exempel Frankrike, Spanien eller Grekland. Politikerna i Sverige har det antagligen ganska lindrigt om vi jämför.

Det förefaller helt okej om du säger ifrån och inte står tyst och tar emot. För du är antagligen mer diplomatisk än de som hoppar på dig och kan på ett diplomatiskt sätt be dem att flyga och fara dit pepparn växer, så att de ser fram emot en sådan resa!

Försök förstå att de kommentarer du får och som du ogillar, ändå är ett bevis på att man engagerar sig, trots ogenomtänkta formuleringar och ordval.

Jag är inte ett politikerämne och tänker inte engagera mig konstruktivt i politiken. Däremot tänker jag fortsätta att följa utvecklingen och fatta mina beslut hemma vid köksbordet.

Leif DahlbergÖrebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons