Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det var den sista årskullen i det gamla skolsystemet

Annons
Johan Pehrson Svarar Ingemar Berglund (13/12)

Det har skett en nedgång av resultaten i den svenska skolan i över 20 år. Det visar inte minst den senaste Pisa-mätningen. Det är bra att även Ingemar Berglund och andra nu vill mäta kunskaper. Det har inte alltid varit populärt. Förlorat kunskapsfokus är grunden till att vi liberaler nu lagt om kursen för den svenska skolpolitiken.

De elever som deltog i senaste Pisa-studien (2012) gick i årskurs nio när mätningen genomfördes. De är den sista årskullen i Sverige som gick igenom hela grundskolan i det gamla skolsystemet: den sista årskullen med de gamla läroplanerna, de gamla kursplanerna, den gamla betygsskalan, den gamla skollagen och med få nationella prov.

Vi liberaler och vår regering tar det dåliga Pisa-resultatet på största allvar. Tyvärr var utgången väntad. Det handlar inte om att skylla ifrån sig – vi tar ansvar för vår politik och blir gärna bedömda utifrån resultatet av våra reformer.

Berglund tar upp det fria skolvalet som en förklaring till de sjunkande resultaten i Pisa. Detta finns det inga avgörande belägg för. Det finns inte heller något orsakssamband mellan högre likvärdighet och högre resultat. Det är inte riktigt korrekt av Berglund att påstå att ”ju mer socialt jämlika länder och skolsystem är desto högre placeringar i kunskapsmätningarna”.

Det är orimligt att påstå att det fria skolvalet har orsakat en kraftigt ökad segregation. Den beror på historiska stadsbyggnadsmissar, naiv integrationspolitik och arbetslöshet.

Med det fria skolvalet kan i själva verket också barn från mindre privilegierade stadsdelar komma in på skolor där de vill gå för att kunna utvecklas i sin takt. Hur ökar detta segregationen? Jag vill påstå att det är en frihetsreform för barn som inte längre behöver finna sig i att bli politiskt tvångsplacerade på en skola där de inte känner att de vill gå. Vi kan ta Jasemine, 16 år, som exempel. Jasmine är en lysande student med bra betyg och höga ambitioner. Skolan i hennes område passar inte henne, för hon tycker att det är för lågt kunskapsfokus och att hennes klasskompisar inte vill satsa på skolan på samma sätt som hon. Hon har därför valt en annan skola, med en särskild kunskapsprofil. Här får hon utvecklas, utmanas och hon känner sig hemma. Varför ska Jasmine ”hållas kvar” i sin gamla skola?

Vi vet att duktiga elever kan medverka till att lyfta klasskamrater, men varför måste Jasmine axla denna roll och bli sin gamla skolas goda samvete? Om något är det fria skolvalet en solidarisk reform för just de barn som bor i utsatta området.

Om vi i Folkpartiet får bestämma ska det fria skolvalet finnas kvar, men alla skolor måste vara bra skolor.

Vi vill till exempel att kommunerna, när de ska fördela resurser mellan skolorna, inte ska göra en fördelning som är exakt lika utan fördela olika utifrån elevernas olika behov och förutsättningar.

Vi vill öronmärka karriärtjänster till skolor i utanförskapsområden, så att skolor med generellt sämre förutsättningar får fler riktigt skickliga lärare. Vi har utökat Skolinspektionens resurser och sanktionsmöjligheter för att de ska kunna utöva tillsyn över landets alla skolor och ingripa om en skola inte håller tillräcklig kvalitet.

Nedgången i Pisa är allvarlig. Den är allvarlig för våra ungdomar, den är allvarlig för Sverige och den är allvarlig för skolväsendet. Vi i Folkpartiet liberalerna är övertygade om att utvecklingen går att vända – att Sverige både kan återhämta resultaten och på sikt komma tillbaka till toppen igen.

Johan Pehrson, riksdagsledamot (FP), Örebro län

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons